Att vara...
Antingen har vi sä mycket så vi hinner inte med och jag oroar mig för det.
Eller så är det som nu.....ÖKEN.
Åsså oroar jag mig för det.
Tror aldrig det blir bra.
Idag kom en gammal AA vän på besök.
Han har varit ute i kylan i snart ett år.
Men han såg fräch och fin ut.
Han vill börja gå på AA igen sa han.
Erbjöd mig att han kunde åka med mig på söndag.
Visst, det ville han.
ska ringa mig på Söndag så tar vi ett möte ihop.
Får väl se hur det blir med det.
Känns lite troligt att dom kommer till mig.
Det hade jag inte trott att ett gammalt råfyllo som jag skulle kunna vara behjälplig......
Imorgon skall det nog bli väder.
Så jag kan flyga lite.
Vore sköj.
Att finnas till för andra är dunder för sin egen nykterhet...vet inte hur jag hade mått idag om jag inte gjort det!