Pulsa i påsksnö

2008 / Permalink / 2
...tycker hunden e fint.
Själv är jag väl inte helt imponerad.

Dejtandet går sådär.
Har svårt att fastna.
Tycker det blir ytligt och har svårt att finnna ngn om "passar" mig.
Rättelse egentligen är det väl så att jag pga av min historia kanske blivit väl krävande.
Många damer talar så fint om att prata om känslor och ha en djup dialog och att samtalet är viktigt.
Känner att jag idag väl står upp i de flesta diskussioner.....ööööhhhh, pattar, fitta, knulla......har liksom fallit ur mitt sätt att se på tilltänkta partners. 
Idag är det viktigt för mig att ha en diskussion som ger något på ett djupare plan.
Då.........blir det svårare.
När jag ger svar på tal, kommer med infallsvinklar som är svåra, ställer frågor ur andra perspektiv osv.
Då, könner en del sig obekväma.
Får en känsla av att många kvinnor vill ha det intellekta övertaget intakt.
Där skall hon råda och känslorna vi ska tala om är på hennes vilkor och ur hennes perspektiv.
Naggar jag där och rör till det, då är det inte lika bra.
Talet om det ärliga samtalet grusas och jag tappar intresset totalt.
Blir bara platt och fjantigt.
Inget fel i att hålla en viss nivå, men svårt då det uttalas tydligt att det är vikitgt med en man som vågar tala om känslor osv.
När jag gör det så skrämmer jag.
Fast å andra sidan.
Har en historia som gär att jag kanske ska dämpa mig lite.
Inte gå med, låta mig lockas med i det som berör mig.
KAnske hålla en lägre profil.
Lyssna mer.
Gud har ju get mig en mun å två öron.
Vet ju att det är av godhet, jag har möjlighet att tugga tuggummi medans jag lyssnar.
Ska komma ihåg det.
Andra talar om förändringar och öppenhet tolerans.
Nör jag skrapar på ytan lite så är det rigiditet jag möter.
Känns ibland som om det bara är fint språk det där med att ha samtal som betyder något.
Fast har förmodligen inte träffat rätt dam än.......
  
#1 - - Judith:

Troligen inte, troligen inte. Leta vidare. För hon som vill snacka finns nog också. Anser själv det är viktigare i dag än det varit förr. Kanske för vi är dom vi är. Krogsnacket är jag evinnerligen trött på. Ytligt och bara massa blaha, blaha. Hellre en middag i lugna vrån med gott samtal, nyktert än tramset och flamset ute på puben.
Lycka till, du hittar nog så småningom. :)

#2 - - desd:

dom finns.. damerna med både hjärna å hjärta, som uppskattar att inte vara i överläge utan jämlika. Du har nog bara inte hittat rätt än. Fast det är nog bra att lyssna också. *S* Kan man ju iaf få höra nya saker. Sen har jag upptäckt att icke-beroende, är ganksa mkt långsammare i tempot än en beroende/alkoholist.. så att man får sakta in, ha mer tålamod å LYSSA mer å vänta lite, innan en icke-beroende öppnar upp. Dom är liksom mer avvaktande.Verkar det som..dom som går pang-på å är intensiva, verkar ofta dölja NÅN form av problem under ytan. Har jag upptäckt.. *SUCK* Men fy, fasen. Relationer är svårt. (ju just gått på dundernit ju.. för att jag inte kunde ta det mer lugnt.. *s* Och vänta ut nån, lite längre, innan jag föll pladask.. ) Kram å lycka till! Ge inte upp. (Inte hoppet iaf. Kanske bara kampen..)

Till top