Regn...

Regn ute, regn inne, regn i sinne.....
Nä, poet blir jag nog aldreig, men blöt det blev jag o i morse då hunden absolut skulle ut.
Försökte övertala honom att strunta i det och somna om, men han skulle ut....så det var bara att palta på sig kläder och glatt skutta med ut i regnet och leran.
Ååå, vad mysigt det var att hoppa i varenda pöl.....
Tyckte högst en av oss.......

På mötet igår, det var stegmöte.
10:e steget lästes.
Det handlar om självransakan och att erkänna direkt då vi har fel.

Å det gör jag redan.......fast det behövs inte...Jag har aldrig fel......suck...
Har som tur är inte kommit så lång i programmet att jag ska ta i detta nu, här finns en del att ta i.
Men delningarna runt bordet gav mig lite att tänka på.
Förändringen av mina AA vänner är klart märkbar, trots detta delade alla om att just dom inte förändrats något utan nog hade lång väg kvar.

Kanske är det så att vi, jag, sakta förändras mot något bättre, det går så sakta att jag själv inte uppfattar förändringen, utan den liksom smyger sig sakta in.
Jag blir lite mindre kantig, lite mer tolerant osv.
För ser jag ärligt på hur jag var Dag 1, så har jag nog förändrats en hel del.
Till det bättre tror jag.

Jag var in på en sida, fritt fram, där en medborgare tagit på sig att lista alla brottslingar, med namn och person nummer och adress å alltihopa.
Han hade åsikter om rattfyllon.
Ensidigt belysta problem är enkla att lösa.
Men går man med lampan och lyser upp hela problemet så blir det genast mer komplex. Å den där enkla, snabba lösningen kanske visar sig inte vara den allra bästa.
Vad gäller rattfyllon så är det väl hur ska dessa komma bort från vägen som det borde läggas kraft på?
Att hänga ut enskilda fyllon kanske inte är den optimala lösningen på problemet.
Nåja, har inga åsikter om det är bra eller dåligt det han gör, men helt genomtänkt kanske det inte är.

Nu gäller det huka i garderoben igen. En storm är på väg att dra in över oss.
Hade tänkt att åka till mina föräldrar i helgen, men tror att det är klokt att avvakta lite. Kanske ingen hit att bli stående i en bil mitt i skogen hur länge som helst.....

Kram på er....


Kommentarer
Postat av: Micke

Tillfrisknandet har en tendens att komma smygande, helt plötsligt märker man bara hur lite ( eller inte alls) man tänker på sin drog. Annat har fyllt din själ till bredden, fasen va skönt det är att vara drogfri. ha det gott min vän/Micke


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback