Dag 282

2004 / Permalink / 0
Vaknar lätt, men känner mig inte ok.
Har drömt om att jag druckit.
Vet nu att det är ok att drömma. Fattar inte vad dessa jävla drömmar ska finnas för....
Är blodtrycket ok tro?
Antagligen inte, har inte tagit min medicin som jag ska.
Tar på morgonen.
Läser Dagliga Reflektioner i hyfsat lugn och ro.
Bra!
Kommer till jobbet, det känns sådär, men ska försöka göra det bästa av det nu i alla fall. 
Arbetskamraten går mig på nerverna……
Mina chefer har nu kommit på att jag skall samarbeta med en kille. Vi ska färdigställa modeller.
Jobbet i sig kan ett barn klara av, men ok. Någon ska göra det.
Uppgiften är lite tålamodskrävande.
Har suttit med detta några veckor nu.
Det är ok.
Men den förbannade människan jag ska jobba ihop med…..
Måste vara min högra makt som gett mig någon form av straff.
Vet att min chef är medveten om min kollegas lite egna sätt att lösa livets små gåtor på. Han är i princip satt härinne för att ingen vill ha honom.
Funkar inte med folk. 
Har varit tålmodig.
Hade inte tänkt låta honom få mig att skriva en rad om honom här.
Men nu måste jag ösa ur mig.
HAN ÄR GALEN.
Totalt utan insikt om sitt egna tillkortakommanden. Totalt.
Ser sig själv som en vältränad, intelligen social kille med humor.
Han ser mig som sin bästa kompis.
Jag är med i programmet och är numer ödmjuk och fin i min framtoning mot honom. Men har sista tiden varit tvungen att gå in på dass, ta fram mitt AA häfte bara för idag, och sakta läsa igenom detta och begrunda vad som står.
Där står bland annat att jag bara för idag inte skall reformera någon annan än mig själv.
Gör så gott jag kan med detta.
Inte nog med att jag ska jobba ihop med honom.
Han ser sig själv som min mentor i detta utmanande jobb…….. Han kommer med tips. Lyssnar jag inte i hans ögon tillräckligt, blir han påstridig och jobbig.
Mycket påfrestande person.
Har delat en del om honom på möten, för att kanske få lite tips om hur jag ska hantera honom.
Men det är samma gagg varje gång.
-Ta det lugnt, låt inte han bestämma hur du ska må...osv osv
Varje fika sitter han limmad vid min sida.
Idag ville han att jag skulle gå med och simma med honom……PÅ MIN FRITID……
Ödmjuk som jag numerär svarade jag
-javisst, det skulle vara roligt.
Är beredd att gå å bada med fanskapet. Allt för att träna min ödmjukhet.
E tycker att jag är helt borta i kolan.
Har tappat allt fotfäste säger hon.
Tycker att jag överdriver mina åtaganden. Är väl bara att be honom dra åt helvete.
Min innersta önskan är kanske att dränka fanskapet……..
Inte lätt att vara ödmjuk…
Apropå ödmjukhet.
En vän i gemenskapen, med många års nykterhet, berättade för mig häromdagen då jag ömkade mig om min eländiga situation på jobbet.
Han hade också haft lite problem med sin ödmjukhet.
Efter otaliga uppträdanden med totalt avsaknad av ödmjukhet och lyhördhet gav hans sponsor honom ett uppdrag.
Han skulle vara intresserad av allt alla ville berätta för honom.
Intresserad på djupet.
Ställa följdfrågor och ta till sig av andra människors erfarenheter.
Han berättade att det tog emot, men sponsorn var obeveklig.
Han gjorde en bussresa utrikes.
Bussen var full med kärringar som hade lite udda intressen.
Bland annat konst.
Han hade oturen att hamna bredvid en hängiven konstintresserad kvinna i övre medelåldern.
Hon hade talets gåva och ville gärna delge min kamrat allt om hennes stora intresse.
Måla tavlor….
Vem fan målar tavlor???
Min AA vän var tvungen att efter varje ramsa svara, ärligt och ödmjukt
-Nämen vad intressant det låter. Berätta gärna mer.
Han delgav att han hellre hade tänt eld på sig än genomlidigt detta.
Han lyssnade intresserad på kärringskrället hela resan.
Men…….det finns ett men…
Idag målar min AA vän tavlor.
Han har haft 2st vernissager, med framgång och god kritik.
Kärringskrället pratade omkull honom.
Om han kunde ödmjuka sig att måla tavlor, då ska jag ta mej faan härda ut fåntratten på jobbet.
Men visst, ibland skulle det nog vara en välgärning att skicka honom på nödslakt…
E träffade honom på julfesten, hon skrattar gott åt min situation.
Men jag vet att hon tyckte att var minst sagt påträngande och obehaglig som person….det sa hon….
Jävla sätt, hon ska ju stötta mig…..tänk på att jag är alkis och en skör människa.
Men hon bara tycker att det danar min personlighet på ett bra sätt………hagga….


Idag är det träning med jobbet. Ska bli kul.
Hur det än är så har jag lite go i mig nu.
Har inga planer på att ge upp iaf.
Tränar. Känns ganska ok, blir inte sådär totaltrött som jag brukar.
Det är ju ett framsteg.
Åker sedan på möte och ömkar mig lite för min arbetssituation.
Mycket svalt mottagande.
Ingen fattar mig........
Till top