Dag 249

Snart är julskiten här.

På eftervården pratas det om alkoholfri glögg.
Hur sopigt är inte det då???
Alkoholfri glögg, vem faan vill ha det? Vaför?...retar tarmen bara ju....
En tjomme pratar om hur han testat och letat fram en glögg som är sååå goood.
Nu kan han dricka glögg som alla andra.
Tänker att han kommer inte att hålla många dagar till. Säger åt honom att passa sig.
Han fattar inte vad jag pratar om. Tycker att jag är stöddig och stor i käften.
Jag drar igen kakhålet, men tycker att han är en idiot.
Alkoholfri glögg.................sicken jävla sopa....
Men nu är jag med i programmet och ska inte reta mig på andra.
Ta Det Lugnt.
Lev Och Låt Leva.
Hans bekymmer. Men han har ett högraget flin i nyllet och det irriterar mig.
Tycker det är konstigt att ingen mer än jag hoppar på honom om detta, men så är det.
Har nog med min egen jävla jul så jag sikter i honom nu, vill han supa så ska han ju göra det.
Alkoholfri glögg........hmptf....dricker han det kommer han att supa......Punkt

Dag 248

Kommer ur sängen sent. 
Det gör inte så mycket, ingen saknar mig på jobbet.
Ett bra jobb jag har. Går tidigt ochj kommer sent å ingen bryr sig.
Tror inte ens att någon märker det, för ingen tittar.
M säger åt mig att se till att sköta mina tider.
Säger åt mig att lägga av å fjanta runt
Det ingår i tillfrisknandet att sköta ALLA åtaganden.
Ska väl för fan inte behöva dagispersonal för att kolla mig.
Säger åt mig att kärpa mig.

Han är sä jävla redig..............

Dag 247

Vaknade hos E. 
Är tacksam att det inte va jag som va ute igår. Vet precis hur hon mår nu. Hon ynkar sig.
Jag är snusförnuftig och lite högragen mot henne. Retar henne.
-Så går det när man inte tänker efter före.
Hon är bakis säger hon.
Friska människor har inte baksmälla, dom bara tror det.........
Känns skönt att slippa vara bakis.
Tänk, jag har inte varit bakis en enda gång på 8 månader.
Otroligt skönt nu när jag tänker på det.
Bra att hon drack igår.

Smiter tidigare från jobbet. Känns otroligt jobbigt att vara här nu. Vill bara härifrån. 
Känner mig så ensam på något sätt.
Pratar en del med R, men kan ju inte sitta i hans knä hela tiden......
Ingen som pratar med mig och jag är nog lite för social för att stå ut med det i längden. Det är detta som jag har retat mig på i många är. Alla sitter bara tysta framför sina burkar. Ingen ser någon annan och ingen bryr sig heller. Känns inte som om det är min grej riktigt.
Det har blivi så tydligt efter att jag nyktrade till.
Fast vänta nu........är det verkligen omgivningen som ändrats??
Åker runt och kollar var hundklubben ligger.
Kan ju vara bra om det nu blir någon hund vad det lider.
 
Så va det det där med jobbet då. Jag har en tanke/fantasi om att jag kommer att få det bättre om jag jobbar på nätterna. Har under några år nu ett flertal gånger ”upptäckt” att denna miljön kanske inte passa mig.
Det är dax nu att göra något.
Det där med att ”sen ska jag skaffa hund, man skulle ta ett annat jobb” osv, det är nu, sen är nu. 
Har drömt färdigt, det är dax att agera nu.
Totar ihop brevet till vaktbolaget och skickar iväg det.
Får väl se vad dom svarar. Ska jag jobba med detta så kommer jag att få jobbet, annars kan jag nog se mig i månen efter det. Så det löser sig nog. Har nu gjort mitt i denna fråga för denna gång 
På något vis så vill jag bara söka det jobbet just nu. 
Har inte lust att rota med fler bolag just nu. Konstigt att jag känner så, men det kanske beror på att jag har släppt taget lite. Litar på att om jag ska jobba med det så kommer jag att få jobbet enkelt, annars ska jag nog inte ha det nu. Fast fan vet om jag egentligen är beredd att byta nu på direkten, vore ju lite bra att jobba upp ekonomin lite innan. Ska nog inte tänka för mycket på det. 
Har tagit mitt beslut och det kommer att stå fast.
Jag kan stolt se tillbaka på min tid på detta jobb. 
Har skött mig och klarat att göra en hyfsad ”karriär”. Är omtyckt och har i stort gjort detta bra. 
Har klarat att vara kunskapsmässigt duglig och ibland duktig. 
Har löst en del svåra problem och jag har varit godkänd som konsult. Tror till och med att jag gjort mig ett namn inom mina kunskapsområden. Men det kommer inte att bli mer framgångar inom denna gebit.
Jag har tappat drivförmågan och lusten att utveckla mig, tappat lusten att sitta framför en burk. 
Tycker idag att det är viktigare att utvecklas som människa, och det är dax nu.
Det känner jag.
Dax att samla ihop mig.
Dax att tänka efter.
Dax att utvärdera och bedömma läget.
Dax att ta ett beslut om min framtid. 
Tror att jag får möjlighet med det på mina vaktrundor på nätterna och rastningsrundorna med hunden.
Tid, jag får tid till eftertanke och försonong med mig själv.
Det är egen kvalitetstid jag söker. Det är det som jag vill ha. Egen kvalitetstid.
I min nuvarande situation har jag inte förmåga att ta det.
Har inte förmåga att börja träna, eller engagera mig i saker som är betydande för mig. 
Glömmer gärna att jag har ett jobb å göra, skall göra mig fri.
Fri från beroende, snus å sprit.
Fri att kunna ha friska mellanmänskliga relationer.
Fri att kunna reda ut mina innersta tankar och önskningar.
Fri att förverkliga det som är viktigt flr mig. 
Har tom tankar på att om det är nödvändigt, sälja min hoj.
Att åka hoj på det sätt jag gjort är över för min del. Den drivkraften finns inte inom mig längre.
Nu längtar jag efter en själslig frihet som jag inte visste fanns, fast vet nu att den finns å det är bara jag som kan hitta den. Men för att hitta den måste jag leta.

Mamma  ringer, hon har klurat lite på det där med att vara nattvakt, nu har hon fattat.
Hon fattar mig min lilla mamma.
Hon är nog den enda i världen som faktiskt förstår mig, bara jag ger henne lite tid att tänka på det jag har i huvet, så fattar hon. Det kanske är det som är skillnade hon lägger ner jobb på att försöka förstå, det är det nog inte alla som gör, därför förstår dom inte heller.

M ringer, han undrar hur E tyckte om honom.
Han har fixat så att hon kan gå på eftervård.
M avråder mig från att byta jobb nu.
Men tänker inte lyssna på det. Tänker gå efter eget huvud denna gång, men behöver nog inte bry mig.

J från hemmet ringer och vi pratar en stund, han är väldigt mycket inne i programmet. 

Hade tänkt ringa till D, men det blev inte så igår, vet inte om makten tyckte att det va för tidigt eller om jag schabblade bort det, det blev i alla fall inget.

Dag 246

S från gruppen ringer, han ska gå I min hemmagrupp ikväll och vill ha hjälp med att hitta. 
Vvalde bort att gå på festen och åker istället på AA.
Min högre makt hjälpte mig att välja rätt väg. Konstigt det där, bara att släppa taget så blir det rätt.
AA är det jag ska gå på å inget annat.
Måste komma ihåg varför jag går där och sköta mina åtaganden.
Jag pratade med arbetsledaren och han fattade läget..........tror jag

Pratar med mamma på telefon, hon börjar nu fatta vad jag håller på med, hon inser till viss del, att det handlar om att överleva för min del.

Vet inte om jag kanske sätter för stor tilltro till hunden. Men så kanske det är så för mig.
Så svårt att veta att jag inte gör några ankor nu. 
Har inte råd att misslyckas.

För att misslyckas krävs det att jag försöker, det är därför en del aldrig misslyckas.
Jag gör ju redan ett försök ju, misslyckas kan jag inte. Det enda som kan hända är att det tar längre tid innan jag hittar det jag söker. Det är nog så att jag är lite bohemisk i mig själv, kanske dax att låta mig vara det också i mina tankar. Har ju försökt så det räcker med annat, å det gick ju sådär.
Halvmessyrer vore oss till ingen nytta.
Som jag känner det idag så kommer jag att byta jobb.
Ska känna lite mer över jul å så.
Jul, ja. Vad kul det ska bli då. E vill att jag är med dom. Jag vill inte. Vill inget.
Är inte ett smack intresserad. Tänker vara ensam hemma och sura.
Har skaffat parabol, räcker bra för mig.

Imorron ska jag ringa till D, får se om jag kanske hälsar på dom i helgen eller så.

Ringer till Försäkringskassan, men får inga svar om varför pengarna uteblir.
Är ju lite knepigt att betala räkningar utan pengar. Men det är ju inte deras buisness.........*ler trött*
R på jobbet kom å frågade mig om råd ang en kollega som har det lite körigt med spriten just nu.
Det känns ju lite upplyftande.
Känns skönt att det inte é jag.
Visste vem det var innan han sa vem det var. Kände det när jag jobbade där nere.
Får väl se vad det kommer ut av det här. Är glad att det inte är jag.
Den stackars arbetsledaren är en prövad man, men har fått lovord av R. Det gör att jag nog får revidera mina åsikter om honom.
Ska försöka med det.

På mötet va vi bara 3st, men det gav mig ändå en bra sak att ta med mig i livet.
Ska tänka på att inte jaga andra, låta andra fråga efter mina tjänster.
Låta andra komma i deras takt, jag tänker då på alkoholfrågor. Tror att det är en bra strategi. Tala om att jag finns men inte erbjuda saker dom inte frågat efter. Samma som att jag inte ska svara på saker ingen frågat efter. Svårt att lära om men jag är en bit på väg.

Hämtade E på krogen på natten. Hon va ganska bladig.
Vad tröttsamma fulla människor är..............

Dag 245

Har sovit bra. Fast har det kallt hemma, trivs sådär. 
Ska härda ut vintern. Det har jag gett mig fan på. Det ska jag. 
Ska inte hetsa upp mig eller förhasta mig, utan ta det lugnt och sakta.
Snart kommer våren och då lättar där ute. TDL.
Pratar med A på jobbet. Har  frågat henne hur hon ser på det hela, hon har tänkt sig att jag arbetar som konsult som vanligt, men går in och föreläser ibland och vid behov.
Låter bra tycker.
Hade fått för mig att hon ville mer, vilket jag kankse hade hoppats, men nu vet jag och kan planera utifrån det. Även hon säger att det finns stora möjligheter att vara tjänstledig. Kanske att jag nu ska passa på och vara det. Vore nog bra för mig att få tid att tänka.
På något sätt känns det som om time out vore en bra lösning.
Ska betänka detta noga innan jag agerar.
Vill jag verkligen skaffa hund?
Vill jag verkligen betala priset, att bli nattvakt.
Finns det andra lösningar?

Pratade med banken, det verkar som om pengarna kommer i nästa vecka. Vore skönt.
Pratade med arbetsledaren om att jag inte är så sugen på att gå på festen imorron.
Han ville att jag skulle komma en stund. Får väl se på det.......
Tänker mycket just nu. 
Vill utreda alla möjligheter för att kunna bli närvarande i livet.
Det går inget vidare. 
Antar jag att det bästa för mig vore att ladda för att kunna göra vettigt ifrån mig på jobbet.
Den styrkan har jag inte. Den energin finns inte i mig för tillfället.

På eftervårdgruppen pratade jag lite om mina framtidsplaner och fick positiv feedback.
Vad har jag för nytta av pengar och framgång om jag hänger full i ett rep?
Gäller att hitta rätt. Hitta något att leva för. Intressen?
Vet inte vad jag ahr för intressen längre. Förr var det enkelt, hade massor av intressen. Nu är det bara tomt kvar. Vet inte ens vad jag gillar längre.
Det viktigaste är att göra mitt liv värt att leva och det är inte på det sätt jag lever just nu.
Min nykterhet är tidsbegränsad om jag inte gör något aktivt åt min situation.
Enkelt att säga.............

Pratade med E på kvällen.
Hon ifrågasätter mina tankar, det är bra. Men det blir mycket snack om mig just nu.
Svårt att prata med en som ser friskt på saker och ting. Svårt att förklara mig. 


Dag 244

Pratar lite med R på jobbet om hur reaktionerna skulle bli om jag ansökte om tjänstledighet. Han ska forska i det lite sa han. Känner att det vore det optimala att vara tjänstledig ett år eller så. Då skulle jag ju kunna ta ett mindre krävande jobb och landa i min nykterhet. Kanske vore något. Ska prata lite med A framöver. Kanske redan imorron.

Va på läkarundeersökning, kändes sådär. 
Uppfattar läkaren ganska så stöddig. Han sa att många som druckit har en depression och att det är behandlingsbart, vilket är lika med piller.
Jävla tjatande om dessa jävla piller. Jag vill inte ha piller. Om jag skulle behöva någon kemikalie i min kropp så vet jag en som funkar för mig.
Sedan tycker jag för det första att han inte ska ge mig  piller. För det andra så är det väl tveksam om piller löser någonting för mig.  Övertro på skit är min åsikt.
Lös problemen istället för att döva symtomen.

Pratade på tel med mamma. Hon fattar inte hela saken tror jag. Hon tror att jag kan fortsätta min karriär och tycker att byta jobb är ett steg ner i karriären.
Karriären, vilken jävla karriär?
Jag måste överleva.
Om jag inte är nykter har jag ingen nytta av vare sig karriär eller bra lön.
Vad har jag för nytta av karriär och bra lön hängandes i ett rep????.....det är där jag hamnar om jag inte ser till att ta nykterheten på allvar.
Blodigt allvar.
Detta är ingen lek.......inte för mig i alla fall......
Halvmessyrer vore oss till ingen nytta.
Jag tror att för mig är det viktigt att tillse att jag kan skaffa en hund, och jag är beredd att betala priset för det. Nykterheten först. En hund gynnar min nyktrerhet.
Priset att bli nykter är högt och det finns tyvärr ingen genväg.
Inite för mig.
Gäller att komma ihåg det.
Varje dag.
Men låter min mamma vara ovetandes om dessa tankar........................

Dag 243

Får inget gjort alls på hela dan. Ligger framför tv:n och slappar.
Åker på möte. 
Konstig stämning innan mötet. 
Känner mig ifrågasatt. Går i någon form av försvarsställning, vet inte riktigt vad det beror på, men jag känner att jag behöver försvara min takt och mitt sätt att sköta min nykterhet.
Det behöver jag naturligtvis inte, men det känns så och det gör mig inte riktigt bekväm.
Men det spelar ingen roll, för jag har rak kontakt med C och M, och det är dom jag lyssnar på.
Dom vet har mer info runt mig. 
Ska  försöka vara lite mer tillbakadragen i gruppen.
Mötet va i alla fall bra.

Dag 242

Grejar å eldar lite. E är väl inte överdrivet intresserad, men det är inte jag heller. Byter till vinterdäck.
Vi åker till M och pratar lite. E tycker det är bra, å jag åxå. Kommer fram till att vi ska jobba i stegen lite och att det nong inte é fel att byta jobbinriktning.

Vi tar en pizza och har det ganska mysigt. Ringer L och vi bestämmer att träffas på Liseberg.
Skulle aldrig kommit på tanken att gå på Liseberg i svinkylan om jag inte varit nykter. 
Vad mycket folk det är ute och rör på sig. Det har jag aldrig märkt innan..........
Vad häftigt det är att träffa L. Vi kramar om varandra.
Känslan av bräcklighet blir påtaglig i min själ.
Skönt att se honom helskinnad och nykter.
Marknaden är inte riktigt vad jag tycker é något att ha. Inte E heller.
Det är kallt.
Vi åker hem till L och tar en fika.
På vägen hem åker vi förbi D, jag ringer men dom är inte hemma.
Ska nog vara så. Ska ta tag i honom på ett annat sätt antar jag.
Känns iaf som om det är dags att ta tag i honom snart.

Dag 241

Det går bättre å bättre dag för dag.
Känner mig trött, men kommer till jobbet som jag ska.
Tittar in till A, hon vet å hon ser glad ut för min skull.
Känner mig positiv och glad.

Beslutet att ändra på mitt liv är genuint. Ska köpa mig en hund nästa år. Frågan är bara hur min arbetssituation kommer att se ut. Snart dax att ta i det.
Härliga problem.

Har mina tankar hos D lite idag åxå.
Kankse att jag snart ska ta och ringa till honom....brrrrrr....

Tog en sväng på stan på lunchen. Köpte tofflor. Är euforisk, känns lite som när jag slutade dricka. 
Är otroligt positiv.
Fast det är väl som det varit innan med dom mörka tankarna, lite överreaktion. Måste balansera mig bättre även när jag känner mig uppåt. Inte låta mig dras iväg varken upp eller ner.
Glädjas och bekymras sant, inte rusa iväg.
Men det är faan vad bråttom jag får direkt jag känner det minsta medgång.
TDL.

Dag 240

Vaknar hos E.
Dessa dagar börjar gå mig på neerverna. Sitter för mycket och det är inget vidare. 
Det där med att skaffa hund är oåterkalleligt. Frågan är bara hur och när.
När  blir nästa år. Hur är lite mer oklart. Ska prata med M i helgen om hur det skulle kunna se ut att jobba kvar, för det vore det allra bästa. Men ingen nödvändighet.

G kom å satte sig å skulle prata lite med mig. Då kommer en arbetsledare störtande, boksatvligt talat buffligt avbryter oss.
Jag tittade mest på honom och lät det hela bero.
Han ska inte bestämma hur jag ska må.
Hans kompetens som chef, skulle jag kunna ifrågasätta en hel del om det var min uppgift att göra det.

Banken ringde, jag hade sagt fel dautm när mamma fyller år. Inte så imponerande.
När hon senare hör av sig så säger hon att hon inte kan se några som helst problem i att låna ut pengar till mig. Det känns så skönt. 
Har klarat min ekonomi.
Jag har klarat det.
Jag kommer att få en vettig ekonomi i framtiden. Inget att klaga över. Mina pengar kommer att räcka, månad efter månad. Det är slut på att gni å vända påvarenda öre.
Det känns så befriande.

Pratar med L från hemmet. Vi snackar om att ev träffas till helgen.
Tänker en del på D, det börjar bli dax att höra av sig till honom snart. 
Jag vill det, men bävar lite inför att ringa honom. Måste samla ihop mig lite innan jag gör det.
Tänk om han avfärdar mig.
Det tror jag inte, men kan ju inte heller vara säker, han är ju en bestämd gosse, men tror att han kommer att gilla att jag hör av mig. Men måste vara förberedd ifall han avfärdar mig.
Men lite nervös är jag allt, det ska erkännas.
Med P känns det inte alls så nervöst.
Jag vill i alla fall att D är med när jag söker  hund.

Dag 239

Är på banken å pratar med en tjej.
skumt hur jag ramlar in i friskas människors liv. för henne en vanlig dag på jobbet. Hon är glad och trevlig.
Hon verkar inse min situation lite grann. Fast jag kan ju inte vara helt öppen med alla mina affärer, säger inget om att jag é alkis.
Hon säger när att hon nog ska fixa till något bra.
Det känns fint.
Tänk om det kommer att lösa sig. Vore ju underbart. Tänk att få en ekonomi som fungerar.
Precis när jag går ut från från banken ringer min chef, hur typiskt énte det då.
Ingen på jobbet har sökt mig på 3 veckor, jag smiter ut en halvtimme, då ringer det.
Är ju som det är.
Men känner mig euforisk. 
Vet att det är nu jag ska ta det lugnt. TDL. TDL.
Inte yvas, vara balanserad.
Inte förstora eller förminska problem.
Inte förstora eller förminska framgångar.
Viktigt att vara balanserad.
Ska ha ett möte med min chef. 
Ska då Ta Det Lugnt och vara balanserad.
Går till honom direkt jag är åter på firman. 
Känner mig lite som en skolpojk när jag sitter där och pratar. Han frågar och frågar. Men hur lätt är det att förklara för en frisk. Försöker att svara så friskt jag kan, men ser ibland att han undrar vilken planet jag är ifrån. Inte lätt.
Gick ganska bra på mötet. Vá lugn å fin. Å ärlig.
Talade om att jag har svårt att se mig sitta framför en dator om 2 år, det verkade han förstå.

På mötet på kvällen pratade jag lite med M om framtiden å så. Låter nog som om jag får se mig om efter ett jobb där jag kan ha med mig hunden.
Funderar lite på Securitas, eller nåt.

Dag 238

Känns ok att vakna hos E. 
Är  mer balanserad idag. 
Kanske finns en lösning även för mig, tänker då  på ekonomin.

Leksand vinner å jag tjänar lite på unibet.........bra.

På eftervården blängde den gamla eftervårdledaren en del på mig, men det skiter jag i.
Snackar lite med vad han nu heter, polisen, om att ev börja träna lite ihop.
Han har också funderingar om att skaffa hund å så. 
Hämtar E å ungarna hos E:s faster efteråt. 
Är  ju sådär att komma dit. Känner mig lite bortkommen.

Ska till banken imorron, får se vad det ger.
Sover hos E.

Dag 237

Måndag igen dårå.
Kommer inte ur sängen. Tar tid att tvinga mig upp. Men kommer iaf till jobbet till slut. 
Är  totalt håglös.
Vet inte vad det beror på, men det är så.
Det ringer från läkarmottasgningen. Hon blir lite tveksam till hur jag mår, hon erbjuder kurator hjälp, men jag avböjer.
Tror inte att det är det som är problemet. Hon frågar om jag druckit ngt, men det har jag ju inte, hon tycker att jag är duktig.
Ja, kanske det.
Hon gör sitt bästa för att komma med lösningar, men jag känner mer att det blir fånigt, självklart kan jag tänka själv, fast jag är lite nere. Förslagen som kommer är kanske lite väl enkla.
Men säger inget utan lyssnar å svarar.
Väljer att gå ut å äta idag. Tycker att det är skönt att göra det, men egentligen har jag ju inte råd med det. 
Är så trött på att inte ha råd.
Hämtar lånelappar på banken.

Vad gör man när man plötsligt inser att hela ens liv é åt helvete?
När allt man trott varit bra och värdefullt, visar sig vara bluff??
Att hela min existens är tom?
Har inga vänner, inget boende, ingen ekonomi. 
Jobbar med saker som gör att jag känner mig instängd.
Livet känns inget vidare just nu.
Måste komma på något som gör det hela värt att leva för.

Tror att en bra början kan vara att skaffa hund.
Men hur ska jag kunna göra det?
Kanske genom att bli arbetslös, det kanske vore en bra sak för mig. Det kan vid ett första påseende verka helt galet, men är det verkligen det??
Kanske det skulle funka om jag får andra arbetsuppgifter.
Står jag ut 2 år till?
Tycker att jag länge nog nu, tänkt att börja leva sen.

Skulle vilja träffa någon. Men det är inte realistiskt.
Tycker att det é tomt efter E på sitt sätt. 
Men det ska nog vara slut med henne tror jag. Fast det é lite synd.

Min närmaste arbetsledare  har inte kommit å snackat en enda gång med mig än. Tycker det är lite anmärkningsvärt. Undrar varför han skulle veta något alls egentligen. 
Ska inte gnälla på andra så mycket, men hans agerande är undermåligt. Det är såna här saker som gör att jag inte tycker att jag trivs så bra här. Känns som om jag är något som katten släpat in

Blir irriterad på hur E egentligen hanterat det hela. Ringer henne och säger att vi ska ta en fika. 
Träffar henne förutsättningslöst, jag vet inte om jag vill vara med henne eller ej, vill i alla fall prata med henne. 
Tycker inte det é så moget att ringa å göra slut på telefon. Sen vill jag säga henne hur jag ser på det hela. Jag är balanserad och säger det jag känner på ett som jag tycker bra sätt.
Vi pratar igenom våra mellanhavanden. Det framgår, som jag antog, att hon egentligen inte vill att det ska varaa slut. Vi startar om det hela igen, nu med lite andra ”regler”.
Vi gör upp om hur det hela ska se ut och är förvånansvärt överens.

Pratar med C. Vill att vi tar en bugge, men han kan inte, har bestämt med sin mamma, känns trist, men är ok.
E:s dotter anmäler sig glödande om att vara hundvakt i all evighet och jättemycket, får väl se säger jag.

Dag 236

Lagar lite mat.
Har ingen lust att åka till M, så jag skippar det. Åker iaf på möte. men får ingen energi.
Känns som att återigen lägger jag en trist helg i minnaesbanken.
Vet inte vad jag ska ta mig till, gäller att härda ut.
Bara att kämpa på.
Segt men det ska genomlidas.
Om 4 månader är det vår,  då tror jag att det värsta är gjort.

Kollade på nätet vilka som har anmält sig till klassfesten, verkar ju vara öken ju.
Inte mer än 5 är anmälda. Å dom kommer jag inte ens ihåg.
Blir bra att det inte bara beror på ekonomin.
Så jag tror att jag nog står över denna tilldragelse.
Synd.

Dag 235

Har det trögt.
Funkar inget vidare. Försöker att elda lite iaf, men har bara ingen entusiasm.
Träffar en tjej från nätet.
 Vi tar en fika.
Jaa, hon va ju kul.
Lyssnade på henne i 45 min. Sedan bröt jag upp å åkte hem.
Fattar inte varför jag skulle ge mig till detta.......finns ju ingen vettig förklaring.
Hon var ju inte ett dugg intresserad av någonting annat än väder å vind.
Så jävla tråkig....
Trodde att jag var tråkig, men i den konkurrensen står jag mig bra.......är en kul kille...
Å hon pratade så högt att hela fiket hörde. Om ingenting.
Va junte så kul.
Hyrde 4 videofilmer, å la mig i sängen istället.

Dag 233

Vaknade tidigt. Är inte så mysigt att gå ut mitt i natten å pissa, men inget val så det är bara att knata ut.
Det är kallt å svart. 
Självömkar mig lite.Kallt även inomhus nu, fast jag har två täcken och det är skönt att krypa ner i sängen igen. 
Somnar om. När klockan ringer är jag inte ett dugg intresserada av att gå upp.
Det känns lite lättare idag. 
Har sovit inatt. Kommer till jobbet vid 8. På radion har Gert Fylking bytit upp sig från en penna till en motorcyckel, CBR900RR, inte dåligt gjort.
Snart är det jul igen. Va ska jag göra då??
Har fanimej ingen aning, har heller ingen speciell lust med något heller.
Börjar vänja mig med tanken att jag inte kommer att kunna åka på klassfesten.
Tråkigt, men så är det.
Jag kommer förmodligen inte heller att åka till Jonte. Får nöja mig med firmans julfester. Å det é ju inte alla som får får två julmiddagar på sin firma. 
Skulle behöva köpa lite kläder, jeansen sprack igår morse, men får nog avvakta lite med det.
Kanske efter jul.
Får nog vara nöjd om jag kan fixa att köpa ett par vantar. Men skulle vilja ha en skinnjacka, en fin skinnjacka.

Ska laga mat. 
Skär lök.
I handen, samma kniv som dagen D.
Mina tankar far iväg.
Släpper allt och går ut. Luriga tankar nu. Ska akta mig. Ta Det Lugnt.
Tar bilen och åker iväg.
Äter på Mc Donalds istället.

Dag 229

Sov nästan inget inatt. Ångesten har tagit min sömn.
Oroar mig för saker, det flyter inte.
Blev sen ankomst idag igen. 
Måste få ordning på livet så det blir enklare. Men den där inre oron igen. 
Är  inte tillfreds.
Längtar efter sällskap, men vill inte ha någon hos mig.
Tror att en hund skulle vara bra för mig.
Är konstigt på jobbet, kommer inte igång. Men ska att ta det lugnt.
Ringer E, hon låter knepig tycker jag. 
Får inget grepp på henne, men det är nog bra att vi inte har något förhållande. Tänker lite på A.
Synd att hon mår så dåligt, det gör ju jag också så det är tur att vi inte geggar ihop oss, men tror att hon vill det. Men ska inte göra något där.
Imoron är det fredag.
Ska bli skönt med en helg. Tänker inte göra ngt. Bara vara hemma.

Ringer till E, men hon svarar mig konstigt igen. Vet inte vad det är med henne, hon verkar inte må så bra alls ju. Å sist vi va med varann va hon ju konstig åxå.
Undrar vad det é med henne. 
Ska släppa det nu, bara fokusera på att få till mitt liv bra istället.

En positiv bit idag. 
Möbelfirman, där jag köpte fåtöljen,  ringde och undrade när jag skulle hämta fåtöljen.
Jag fann mig och sa att jag inte vill ha någon längre.
Skyllde på att det va en skuld jag skulle betala till en missbrukartjej, och om hon inte hämtat den än så är det väl lika bra att köpet går tillbaka. Det tyckte han också.
Så nu har jag en fåtölj gratis. 
Kommer att få behålla den utan att betala något.

Får besked om att det blilr dyrt med bilen. Det kommer att kosta 1400 att köpa en ny växelförare. 
Behöver inte detta just nu. 
Tog en risk när jag köpte motorvärmaren inser det nu. Skulle gett fan i det. 
Kalaset kostar min då slutligen en bit över 3000 så köpte jag skor åxå.
Det blir drygt 4000 kronor det. Skulle inte gjort detta känner jag nu.
Jag är helt sopren på pengar, det lär ju inte bli bättre vid lön heller. 
Måste prioritera vilka räkningar jag ska betala.............igen.
Det känns tungt.
Vad har jag lärt mig på detta då?
Är ruinerad å inget annat å det ska jag ha jävligt klart för mig. Har inga marginaler över huvud taget.
Vete fan hur det ska bli.
Är minst sagt olustigt det här. Får väl se om försäkringskassan har lust att skicka några pengar alls. Känns inte ett enda dugg bra det här.
Måste snabbt lösa det här, men hur???????
Kanske trolla lite? Klumpen i magen är tillbaka å huvet dunkar.
Mår skit å musten börjar ta slut i mig, det är lite för mycket nu. Lite väl mycket som inte fungerar. För INGENTING fungerar.
Vet bara inte var jag ska ta kraft ifrån å ta mig ur sängen imorron. Har bara ingen aning.
Till vad och varför ska jag hålla på??

Ligger  framför tv:n och tittar på skitprogram. Det är inte roligt det här.
Tycker själv att jag har ett riktigt skitliv.

Dag 228

Försov mig idag. Lite ovanligt.
Idag ska jag ev träffa A, men hon hör inte av sig så hon har väl glömt det antar jag. Nåja, känns trist att vara så obetydlig, men måste inse att jorden inte kretsar runt mig. Hon har förmodligen viktigare saker att ordna med. Men känns lite tråkigt och jag blir lite ledsen, men inget jag kommer att prata om.
Kankse tar upp det i gruppen eller på AA, men inte i verkligheten. Hade annars behövt prata med henne lite. Skulle vilja ha lite hjälp med att komma på en riktig läkarundersökning.
Skulle kännas bättre att veta hur jag efter omständigheterna egentligen mår.

Vet inte hur jag ska få till att åka på klassfesten. Har egentligen inte råd med det. Iaf inte på det sätt som jag hade velat göra det. Bo på hotell å ha det mysigt. Gå på AA i stan och sedan gå på fest. Verkar för dagen inte genomförbart. Kanske kan sova hos E i Uppsala, men får se.
Va inte så jag hade tänkt det hela.
Igår kom åxå en inbjudan till Jonte i Strängnäs. Kommer också nu i Dec. Vet inte hutr jag ska ha råd med det heller, men känner att jag nog borde åka dit Skulle vara lite kul att se alla. 
Kanske sista gången jag ser Jonte. Har lite dåligt samvete för att jag aldrig hört av mig till honom. 

Klurar på hur jag ska minimera min reskostnader. Kanske en diesel och bygga om till lätt lastbil.
En golf diesel. Men ska först köra ner Corsan, jag har ju satsat lite i den nu. Motorvärmare och så. Fast så fort lånet är betalt kan ska den bytas mot något vettigt.
Men ska ta det lugnt. Inte agera på något sätt innan paniklånen är betalda.

Funderar mycket nu.
Känner mig inmålad i ett hörn.
Den dåliga ekonomin gör att jag upplever moment 22 hela tiden  Oroar mig även för att inte kunna betala alla räkningar denna månaden.
Jobbigt just nu.
Jobbigt att inte känna att det funkar. Att det ondes hela tiden.
Fast vet att jag måste igenom, men varje dag är en kamp just nu.
Känner ingen större glädje.
Förhandlar hela tiden om nykterheten. Det är väl inte så farligt med en fylla. Kanske 2 om året...osv.
Jobbiga tankar som är svåra att bryta. Men måste fokusera på något som intresserar mig, men där går jag bet pga pengar. Så det är  tungt nu.

Jag pratade med A lite idag ändå. Gick dit helt enkelt. Vi pratade om min ekonomi. Fick lite tips om hur jag skulle kunna lösa det hela. Så jag skall gå till banken i nästa vecka och lägga alla papper på bordet. Vidare vet jag att A skulle vilja använda mig i alkoholfrågor på jobbet. Hon är insatt i att det kommer att ta tid innan jag kan börja. Men tror att hon å jag kommer att komma överens om former och så. 
Beslutande sittande att jag kommer att fråga M och C om råd om när och hur det ska se ut.
Men jag siktar på att gå igång med det nästa höst. Då har jag 1½ års nykterhet i bakfickan.
OM jag inte väljer att ta återfall. Det skall vara en sammanhängande nykterhet inget annat.
Men känns bättre nu. Kanske en lösning iniom räckhåll.

På mötet kom hopplösheten ikapp mig igen. Känns tungt med alla skulder och så. Ynkade lite på min delning. Pratade med M om att träffas på Söndag för att ev kunna få lite info om vad det är jag skulle kunna erbjuda jobbeti framtiden, så jag inte målar ngt luftslott.


Dag 227

Så vaknar åter i röran. 
Är tungt att motivera sig ur sängen även idag. 
Är  mer och mer passiv. Väntar, avvaktar.
Fast vad är vaetl?
Är ju minst sagt pressad ekonomiskt. Så rörelsefriheten är begränsad.
Begriper inte att maghelvetet inte svullnar av någon gång. Borde den ju göra.
Är trött på att vara fet.
Känner mig inte tillfreds. Det mal i huvet. Försöker att acceptera min situation, men har inte ödmjukhet så att det räcker riktigt. Vill ha det bättre, för det tycker jag att jag förtjänar. Så det funkar inte just nu. Måste acceptera och finna mig i att det är som det är. Inte tro att saker löser sig självt. Ska inte rusa iväg nu, när jag kommit ändå hit.
Ett problem är att jag börjat att förhandla om min nykterhet.
” det funkar nog att ta en fylla” .
Vilket inte är bra. Är ärlig i mina grupper och kommer nog att bita huvet av dessa idiot tankar, men dom é lite jobbiga.  
Har fantasier om att skaffa en ny tv, men bör nog fokusera på en ny dörr istället. 
E nykterhetsvinst vore på sin plats......., kankse vore bra med en tv.
Går igenom min ekonomi lite. 
Kan glömma allt vad utsvävningar heter. Kommer att ha fullt upp med att betala skulder. Tror att det åxå é det viktigaste. Ska försöka lägga allting på is ett tag till och bara slanta av på skulderna. Det är hur tråkigt som helst, men tror att jag kommer att uppskatta det framöver. På sikt är det det bästa jag kan göra. Bli skuldfri. Att det är tråkigt just nu är inget att göra åt. 
Skall försöka att ta mig till stockholm på klassfesten, det vore roligt, men absolut inget krav. 
Ska vänta tills dom sätter ut alla som har anmält sig, blir det inte dom flesta, så avstår jag. Kostar för mycket för mig.
Det verkar som om min bil blir klar i morron. Vore ju häftigt. Känns lite som en vinst på något sätt.
Försöker verkligen fokusera på det som är bra, men det är svårt när pengarna bara inte räcker. Gäller å gneta på. Måste börja laga mat igen. Fast det é ett helvete med disk å så. Måste tvinga mig till det. Det är tusenlappar i månaden att tjäna på det.

Va på eftervården idag. Kändes klart mycket bättre i denna gruppen. Va i alla fall prat om nykterheten här. Tror att jag kommer att trivas där. Verkar vara ett gott gäng.
Pratade om att jag känner mig ensam och att det är jobbigt att bli nykter. Sa att jag är inne i en  återfallsprocess. Det va jag inte ensam om, det känns skönt att inte vara ensam.

Ringde E på kvällen. Hon ville inte ha något mer förhållande med mig. Det kändes lite tråkigt, men tror att det är nödvändigt. Tror på att vara ensam ett tag, ett långt tag.
Ska göra som dom sa på hemmet. Först skaffa en växt, när det funkar, då blir det en hund. 
Slutligen är jag kanske beredd på en relation.
En frisk relation.