Numer är jag.....

2012 / Permalink / 1
.......en ödmjuk och fin gosse
Inte alls som den intrikate männaiska jag var som fyllo
Utan numer låter jag andra sköta sig själva och med gott mod låter jag mig inte modfällas

Eller hur............

Har inte på långa vägar blivit av med min inneliggande krikiska hållning mot min omgivning
Såklart kan jag ju med "all rätt" kritisera andra
Har en kollega, som nyligen börjat på jobbet
Jag är åxå ny, men han har varit här i 14 dar
Vi har ett riktigt högt tryck nu och jag har jobbat 2 helger i rad
Båda helgerna har jag frågat om han skulle kunna tänka sig att komma ner o hjälpa till
Men förra helgen skulle tvätta och denna helgen hade en aktivitet "som han sett fram emot" så han kunde inte
Har suttit här 2 helger i rad ensam
Stöttningen är totalt noll
Har såklart löst mina åtaganden, men det ger bitter eftersmak Inte en enda har på dessa totalt 3 veckor frågat om dom på något sätt skulle kunna vara behjälpliga


Vet att jag e en bitterfitta, men känns inte så roligt att gå till jobbet när det är så här
Inte ett dugg
#1 - - Anonym:

Åssa va du i Leksand o såg på hockey, jädrar vad du hinner på en liten helg ....

Till top