Min ljuva duva....
Hon tog bilen en dag till tåget.
Vi pendlar med tåg en del.
Så skar bilen.
Dödde
Min ljuva duva tyckte att den lät lite, men tog det genomtänkta beslutet att fortsätta färden.
Hon körde även hem.
Hon tyckte att den lät lite.
Jag gick ut och startade den
Lät som ett tröskverk
Ingen olja i motorn
Att hon är så slarvig att hon inte kollar sånt
Hon borde ju ha sina veckokontroller på bilen, kolla olja och göra lite service, eller hur.......
Eller hur....
Lotten faller på mig......jippi en skuren motoer, råskuren, inte en sportmössa att den går att rädda.
Jovisst allt går att renovera men......
Så glad i hågen fick vi köpa ny bil......kändes bra nu sådär efter jul, då jag lagt all pengar på köket som inte heller är klart........blir klart
Men hittade en jättefin bil som vi skramlade ihop till med våra sista krafter
Men...å nu till det viktiga.....inte ett enda ont ord har jag sagt till min ljuva duva.
Inte en anklagelse, inte ens inom mig ville jag skälla på henne
det känns bra
Det känns som att jag kommit en bit med mig själv
Så, trots att det inte var så bra att det hände, så känns det som att det ändå var bra
Fick ju kvitto på att jag faktiskt förändrats en del
Hade detta varit förr, ja då....då hade allt varit hennes fel och det hade jag låtit henne veta i veckor....
Men nu....har redan släppt och det känns så otroligt skönt att slippa anklaga och tycka massa saker om henne.
För egentligen.......det är ju min uppgift att kolla att bilarna funkar, det e ju bara så, i alla fall hos oss
Så.......Nu har vi i alla fall fått en mycket bättre bil som vi båda gillar, den andra gillade jag aldrig.....
har till och med lagat min gamla diesel, den som jag gillar mest, ett gammalt ök som gått 50 000 mil, men jag gillar den. Den går sådär med jämnmod, lugnt och ganska behagligt svävar den fram, trots milen, så tar den mig dit jag vill.
Så den håller jag på med nu, ska fixa till den, sen....sen har vi 3 fungerande bilar å då kanske det inte gör så mycket om jag missar oljan igen......