Åsså va d d här .....
Är svårt att få till ngt riktigt liv.
Firman tar hela min själ på ngt sätt.
Äter upp mig.
Försakar mycke för den jävla firmans skull.
Men vad e valet?
Skulle ha mycket svårt att bli anställd igen.
Ibland, fast bara ibland, kikar ja på dom som e hemma, arbetslösa fast lever ändå.
Viss skitekonomi, men livet e väl inte bara ekonomi.
Ibland, fast bara ibland, önskar jag att jag va en av dom.
En av dom fria, en av dom utan ansvar, en med sovmornar å lugna dagar.
En dag skulle se helt annorlunda ut.
Ingen bil.
Ingenting, mer än mig själv att ta hand om.
Skulle förmodligen leva mycke bättre på d sättet, men.......älskar min firma
Å vill eg inte gå hemma
Men ibland, fast bara ibland, önskar jag att ja kunde vara fri från alla åtaganden.
Gå ner till min socialtant å beklaga mig för livets eländen.
Å sedan gå hem.
Laga mat, hur billigt skulle man inte kunna äta om man hade tid?
Skulle ju laga helt underbar mat för en spottstyver i månaden. Nu, när vi äter ute jämt så kostar d dels massa stålar, å dessutom e d sällan gott.
Iaf sämre än om ja lagat d själv.
Så ibland, fast bara ibland skulle ja vilja vara en av dom där i statistiken som e sysslolös.
Vore gott.......iaf i fantasin.
Kram på er därute
Exakt så känns det ibland, fast inte alltid. Men allt oftare, undrar oxå hur det skulle vara om man kunde få ekonomin att funka utan så mycket jobb, bara lite tillfälliga påhugg ibland när man behöver lite extra stålar till en resa eller så. Fantiserar som du. Du formulerade det snyggt.
Ha en bra vecka så länge!