Ångest..........

2008 / Permalink / 3

...........ett tillstånd mellan verklighet, panik och dödslängtan


Vaknar en natt. I stugan. D e svart ute. Huvudet dunkar. Hjärtat löpera mok, har ett tryck innanför pannan som gör att d känns som om huvet ska explodera.

Har bara folköl hemma, men kan inte få i mig något, går inte.

Flämtar.

Springer upp å andas, blodtrycket är högt, åt helvete för högt, pulsen e för hög, vänsterarmen gör ont, trycket i bröstet e monumentalt.

Jag dör.

Nu dör jag.

Detta är gränslandet till nästa nivå.

Ligger vaken å väntar.

Tom.

Ont, skakar å rister i kroppen.

Min fulla övertygelse om att döden är här, jag blir inte ens 40 år.

Jag ska lämna Robin nu, han blir utan far. Men med en far som mig spelar d ju ingen roll.

Vad kan jag tillföra hans liv?

Vet att jag kan ringa efter ambulans, men jag skiter i d.

Spelar ingen roll.

Svetten rinner, mina lakan e blöta och trycket i kroppen nästan outhärdligt, men kan inte resa mig, vill inte heller, Försöker med ölen igen, fårbara i mig halva.

Skiter i det.

Väntar.

Väntar på döden

Väntar på lugnet.

Finner mig i mitt öde.

Jag har 2 år kvar i detta helveteinnan jag får nog å ger upp........
Bara ett minne som slog mig av en anledning.
#1 - - Anna Maja Klappträ:

Gripande =(

#2 - - Susanne:

Reagerade direkt på EN sak. Vet ju att du är från detta som du beskriver nu... Men tro ALDRIG ALDRIG att du inte har något värde för din grabb! Det är nämligen ungarnas problem - hur taskig, eländig, icke älskansvärd man än kan känna sig vara. De älskar en ALLTID!

#3 - - Ett Gammalt Fyllo:

Såklart vet ja d NU

Men då

Då tyckte å kände ja så

Då va då.....nu e nu

KRAM KRAM JULKRAM

Till top