Åter......

2007 / Permalink / 2
......i Sverige.
I Gips.
Störtade 3:e dagen.
Benet avslaget på 3 ställen.
Ont som faan.

Skulle jag våga ta morfin mot smärtan?
Nä, vågade inte ta någonting. Inte ett enda piller.
En frömån som jag försatt inser jag nu.
Det gör ganska ont att bryta benet.
HAn som körde in mig varr tvungen att åka tillbaka.
Ensam och ont på et sjukhus där ingen ens kunde lite engelska.
Men det gick bra. Dom drog rätt benet rönkande och gipsade mig.
Tog 3 timmar så var jag klar.
Lite speciellt i Portugal, det finns inte kryckor på sjukhuset, så jag blev satt i en taxi och tack å adjö.
Fick krypa in på hotellet.
Var orolig för att ta piller, vågade inte det.
Låg på hotellrummet och bet ihop.
Min rumskompis var glad i drick, så det fanns hyfsat med whisky på rummet.
MEN.....
Denna vecka var jag befriad.
Befriad från ondsinta tankar om att dricka.
Befriad.
Det hade kunnat finnas hur mycket bränvin som helt,  jag noterade det knappt.
Räknade inte hur många öl som fanns.
Höll inte koll på nivåer i flaskor å så vidare.
Var befriad.
Vilken frihet att slippa kämpa med det i mitt tillstånd.
Programmet fungerar för mig.
När jag kraschade malde sinnesrobönen i mitt huvud.
Kunde samla ihop mig och prata lugnt och redigt med de som först var framme hos mig.
Accepterade olyckan redan på marken.
Har inte grämt mig.
Visst e det trist att bryta benet, men det som hänt har hänt, bara att acceptera.
Det lyckades jag med.
Lyckades behålla, ellet få, sinnesro.
Har varit väldigt stressad.
Jagad.
Men efter ett par dagar i sjuksängen så insåg jag att jag mår bra.
Har sinnesro.
Otroligt.
Jag som var nervös innan.
Men kanske är det som så att jag var nervös för att jag tar deta på allvar.
Är så viktigt för mig att behålla min nykterhet.
Laddar och ser till att jag har kraft inför en sån här grej.
Är så viktigt.

Flygresan hem var väl sådär, men hade fått klartecken av min sponsor att jag kunde äta panodil.
Så det tog jag några och det funkade för mig.
Tror att det mest satt i huvet, men  men...

Så nu sitter jag här på jobbet med brutet ben.
Gör väl inte sådär jättemycket nytta, men kan väl alltid irritera någon med intressanta tips.......
Får försöka att släppa taget.
Ge ansvar till sonen.
Sonen funkar utomordentligt bra.
Är så stolt för honom.

Är tillbaka och det känns skönt på så många plan.
Har lyckats med min föresats att resa utomlands på egen hand och vara nykter.
Inte hålla mig nykter utan att vara nykter på ett lugnt och harmoniskt naturligt sätt, det har jag lyckats med.
Hr varit befriad från kung alkohol.
Trodde inte det var möjligt.
Trodde aldrig att jag skulle få uppleva det.
Hur det än blir med min nykterhet imorgon så har jag varit helt befriad och utan saknad av alkohol på min första resa utomlands på nykter kaliber.
Härligt med frihet...........
#1 - - Mona:

Det finns väl någon mening med det där också, det gäller bara att komma på vilken. Kanske var det att Du skulle upptäcka att Du klarar mer än Du tror. Även upptäcka (igen) vilken fantastisk son Du har, verkligen något att vara glad och tacksam för. Och stolt. Det där var nog eldprovet, nu kommer allt att gå lättare. Så länge Du fortsätter på samma väg vill säga och inte blir högmodig.

#2 - - Lillamej:

Välkommen hem!
Herreguud vilken prövning du har varit med om! Din Högre Kraft måste veta att du tål en hel del! (vi brukar ju inte få värre prövningar än vi klarar av ju...).
Att du är befriad, är ett mirakel! Jag känner igen det, för jag är också helt befriad från alkoholsug. Det tackar jag min Högre Kraft för, för det är denna kraft som skapar mirakel!
Lycka till på jobbet nu vännen!
Kram!

Till top