Reflektion

2006 / Permalink / 1
Fick en kommentar om att jag va en råbarkad affärsman......
Ja så kanske det är på jobbet,men inte ens där.
Är egentligen en ganska kass affärsman.
Har svårt att ta betalt och vara hård i affärer, fast det kanske är det som gör att många människor vill handla med mig.
Upplever att många kunderkommer till mig efter dom varit hos andra och jämförelsevis upplevs jag som en som tar mig tid och visar intresse.....så visst kanske är jag affärsman ändå......

För övrigt är jag nog mer kyckling är Gnu, eller vad man jämför med.
Ibland lgger jag gärna på en kaxig attityd och ibland ärjag nog kaxig. Medeller utan backning inåt.
Fast att blanda ihop begreppen med att vara kaxig då jag egentligen bara är omutbart bestämd på grund av att jag är rädd om min nyktehet är inte klokt.
Klokt, för mig, är att vara kompromisslös och stelbent då det gäller nykterheten.
Jag dricker inte alkohol ......PUNKT.
Allt som kan få mig på andra tankar är jag minst sagt avog mot.
Människor, i alla fall alkoholisterna,  som väljer att dricka eller inte gå på AA, är jag tvungen att välja bort. Dessa påverkar min nykterhet. dessa tar energi från mig. Behöver min energi till annat än att slänga på meningslösheter, lögner, fantasier. min åsikt är att om någon väljer att dricka igen så är den människan rökt tills den dag han/hon återvänder till nykterheten.
Till den dagen vansinnet lämnar.
Min fulla övertygelsa är att det krävs vanvett för att återigen kunna dricka, vanvettet poppar upp fort och skoningslöst. vanvettiga männsikor tillför inte mycket, de tär,  dessa måste jag välja bort. 
Å det ser jag som en förutsättning för att kunna få somna nykter ikväll......

Ikväll skall jag vara eftervårdsledare igen.
Känns sådär.
En har ringt och sagt att han inte kommer, fast allt varbara bra nu. Återfallet va inte så farligt och nu va han på arbetet och va då liksom frisk från sin alkoholism.
Jaha, så kanske det är för andra.
Vet inte och förstår inte allt, men verkar lite konstigt.
Är inte så övertygad om att jag skall vara eftervårdsledare.
Känner att det är lite sådär med empatin.
Har lite eller ingen förståelse för återfall och önskningar om att kunna dricka.
Har man hamnat på behandlingshem såbör man nog försöka ta till sig detta och påbörja en annan väg.
Vet......enkelt att säga, men faktum är att jag har gjort just det valet.
Valet att dricka har funnits för mig åxå hela tiden.
Men jag har gjort ett aktivt val och då valt att inte dricka.
Förresten fattar jag inte varför man ids springa på möten och vård om man ändå bara vill supa.
Är väl bättre att ge faan i att hålla på tramsa runt.
ge fn i det och drick, välkommen tillbaka den dagen du själv tycker att du har ett problem.
Men så ska jag nog inte tänka riktigt.
Är lite högmodigt kanske............ 
 
#1 - - cozmo:

Jag skulle inte kunna påstå att alla som kommer till AA automatiskt är alkoholister.
En del kommer till insikt om att de faktiskt inte är det.
De har överkonsumerat och inser att de icke längre kan göra det.
Deras huvuden behöver inte vara påverkade av alkoholen alls.
Det är som med dig.Du verkar ju ha insett att det inte går längre.
Men varför tror du att du förlorar all denna nya insikt över det första glaset igen?
Det du vet nu,kommer du aldrig att förlora.
Inget kan radera ut din klara syn på livet nu.
Inte ens alkohol.
Men prova för fan inte när du känner så där!
Din modell passar dig.
De andra får leta efter sin.
Och sen,var lite snällare och förstående med de sjuka krakarna.
Kärlek är det enda de förstår.
Det vet du mycket väl efter dina år på AA.
Man måste gå varsamt fram.
Vid minsta misstanke om en överlägsen attityd,backar en alkoholist tillbaks till sin grotta som en murena i havet.
Önskar dig allt gott.
Ps.bra att du inte är en hård affärsman.
Fast det visste jag ju.
För oss alltför snälla är det svårt att ta betalt.
Läser din blogg.
cozmo

Till top