Dag 81

Vaknar bakfull som ett as.
Va hos en kompis igår, det va fest å jag drack. Ligger på mage, utslagen.
Huvudet molvärker och jag mår genuint illa.
Kommer sakta till sans. Det är ljust ute.
Den välbekanta smaken av självdöd råtta i min mun.
Men är ju hemma.
Hur faan kom jag hem igår?
Vet att jag ställde en kasse öl i kylen igår. Tror att det va 8 flaskor starköl. Är törstig på mer.
Tar mig ur sängen. Öppnar kylen. Det finns ingen påse här.
Vad fan nu? Är säker på att jag ställde in en påse.
Bilen står på uppfarten. Faan, har jag kört hem? Men D, där festen va, bor ju 10 mil härifrån.
Kommer inte ihåg att jag åkt någonstans igår.
Sakta går det upp för mig. Har drömt.
Baksmällan smakar skit i min mun. Hur är detta möjligt.
Detta är otäckt.
Har Jag drömt, och vaknar bakfull??  Omöjligt.
Tittar mig i spegeln. Är fyllesvullen, rödsprängdaögon och jag skakar.
Har huvudvärk som vid baksmälla. Tvekar om det har varit en dröm.
Men vet ju att jag har inte druckit.
Har ångest. 
Snart kommer morsan å farsan hit.
Mår skit. Tvekar om jag kan ringa till någon.
Tittar i mina böcker. Letar efter svar, men jag är så jävla trött på detta nu.
Det här jävla helvetet står mig upp i halsen.
Kastar dessa förbannade böcker i väggen.
Känner tårarna rinna.
Orkar inte detta. Inte idag. Inte nu.
Mamma å pappa är ju snart här. Helvete.
Jag ringer till M. Han skrattar.
Fräser åt honom. Är väl faan inget kul det här. Idiot.
-Ta det lugnt, sätt dig ner. Det är lugnt. Ingen fara, säger han
Så jävla lätt för han å säga. Det är inte han som ska ha sina föräldrar här idag.
Han vet vad det är med mig. Torrfylla.
Han säger åt mig att sätta mig ner. Tänka på att jag inte drack igår och då ska det släppa.
Vi avslutar.
Gör så gott jag kan men det är inte lätt. Men ta mig fan, det släpper.

När mina föräldrar kommer är jag helt kass. Helt slut.
Stammar. Orkar inte hålla skenet uppe, utan får brytningar av ångest.
Mamma o pappa är ställda.
Dom ser hur jag har det bakom kulisserna. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig idag. Mamma tycker att det är bra att dom får se hur det egentligen är med mig. Hon har misstänkt att jag mår sämre än vad jag sagt.
Jag finner inget egenvärde i att må så här rätt i ansiktet på dom.
Ångesten stamningarna känns inte ok, inte nu.
E kommer och vi grillar.
Uthärdar dagen. Jag å E åker till hennes lägenhet.
Ytterligare en dag i nykterhets ljus har förflutit.
Stensomnar helt å totalt slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback