Dag 71

2003 / Permalink / 0
Har i helgen som gått lärt mig en del.
Ta Det Lugnt.
Denna devis återkommer hela tiden i mitt huvud.
Ta Det Lugnt.
Har så svårt för det, vet om det, men det spelar liksom inte någon roll, stressar på ändå. I helgen har jag åkt omkring hela tiden, har inte tagit det lugnt, har inte haft sinnesro.
Igår tänkte jag stressa iväg på ett möte. Det är aldrig fel att gå på möte, men ibland räcker det med att just Ta Det Lugnt. Sansade mig och idag är jag mer utvilad, för att jag tog det lugnt.
Det är svårt att göra det när det kryper i hela kroppen och stressen, ångesten spirar, fast ångesten har avtagit. Den har faktiskt det, såklart finns den kvar, men det har övergått i ständig oro i kroppen, har svårt att varva ner.
Jag gör det jag kan, eller gör jag verkligen det.
Vid en ordentlig genomtänkning så framkommer det att det finns massor jag kan göra.
1. Ta en promenad. Jag har inte lyckats komma ut på en enda promenad.
2. Gör något kreativt. Plocka av bordet. Planera eldragning. Gör en ritning på trädgården. Tänk på hur garaget kan bli. Har jag mer ork. Gå igenom lite ekonomi. Städa ur en låda. Tvätta bilen. Gör i ordning mc grejerna. Gå ut på nätet och titta på ngt uppbyggligt, chatta inte.
3. Ring C och prata lite.
4. Hälsa på M om han svarar
 
Dessa saker är helt omöjliga att få till när de behövs. Är på väg att snöa in. Stressar runt som en yr höna och blir otroligt trött av det. När tillfällle är att återhämta mig, kommer stressen, oron och hjärnan går i baklås.
Lätt att se just nu, men inte så lätt när det händer. Detta måste förändras. Har satt gränsen vid 100 dagar, om det inte skett en förändring så kommer jag att lägga mer fokus på denna sak.
Se till att planera för vila och planera för aktivitet.
Någon liten aktivitet varje dag, eller varannan eller annat som passar. Får akta mig framledes för att låta det bara gå.
Vad är egentligen Ta Det Lugnt?
Jag tror att det är ganska enkelt. Det betyder inte att jag ska ligga passiv hemma på sofflocket. Det betyder nog att planera mina dagar på ett vettigt sätt, så att jag  får rimligt med saker utförda och tid för eftertanke. 
Så måste det vara.
Att planera min tid så det inte bara händer saker hela tiden. Det är också en sak som jag vet av erfarenhet att jag är dålig på. Skall försöka planera helgen på ett vettigt sätt..
Se till att jag får en bra och lugn start på dagen.
OK, vad är det som gör att jag misslyckas vare dag? Och med vad misslyckas jag?
Jag misslyckas med:
Att tvätta mig och bli fräsch, inte varje dag, men ofta nog för att det ska vara ett misslyckande.
Att i lugn och ro förbereda mig för dagen.
Borstar tänderna i stress för att hinna få in första snusen.  
Rakar mig inte.
Äter inte frukost.
Vet inte vilka kläder jag ska använda, tar oftast de jag använde igår.
Vet inte hur jag ska packa min matlåda, denna vecka har det bra, men oftast improviserar jag.
Vet inte vilken mat jag ska med.
Bäddar inte
Hittar inte saker som tex plånbok nycklar etc
På det hela taget kommer varje morgon som en överraskning, en happening.
Vad är det som gör att jag misslyckas?
Är stressad och orolig på morgonen.
Tycker att jag är för trött på kvällen för att lägga energi på att göra i ordning inför morgondagen.
Här ser jag redan lite vad jag kan förbättra, men det har jag vetat sen innan, och det har inte funkat.
Har kanske för höga krav på morgonen?........fråga C
Men antar att jag skulle må mycket bättre om jag kunde Ta Det Lugnt på morgonen, där kom det igen.
Ta Det Lugnt.
Det som stressar mig på morgonen är att jag vill iväg till jobbet tidigt, så att min dag inte blir så sen, så att jag hinner hem i tid. Hinner hem i tid.
Till vad? 
Har inget som jag måste passa hemma, men ändå är det som när jag drack, måste hem, måste hem. Till varje pris måste jag hem snabbt. Då för att dricka nu för att det är en ovana. Det ä detta som är roten, har fortfarande mitt missbrukarbeteende. Stressen att komma hem snabbt. Låter enkelt att ta bort den, men den sitter djupt i min sorgliga själ. Det är nog nyckeln till att få till en vettig morgonritual.
Hur ska jag angripa detta?..............Ring C och fråga hur han tänker om detta.
Det kanske är en början om jag några mornar tar och tvättar mig omsorgsfullt och gör en rejäl tandrengöring, om jag måste snusa så gör jag det innan. 
Om jag tar och inför en kvällsritual först. Jag gör ett antal moment innan jag går och lägger mig.
1 Lägg iordning kläder för morgondagen.
2.Förbered morgondagens mat.
3. Ta en kvällspromenad, minst till postlådan, dock ombytt.
4.Tvätta mig och borsta tänderna.
Faan det låter ju som om man är 4år.
Vid en eftertanke så är jag faktiskt bara 67 dagar gammal. Glöm inte det .

Idag har jag en lite annan syn på det här med att leva nykter.
Hade förutfattade meningar om hur ett nyktert liv skulle gestalta sig. Hade farhågor om att det skulle vara ett ytterst innehållslöst och tråkigt liv.
Innehållslöst och tråkigt. Om jag stannar upp där lite och tänker igenom det.
Innehållslöst liv.
Jo mitt liv som nykter kommer inte att innehålla spyor i rabatten utanför jobbet, spyor på tomten. Kommer vidare inte att ligga som ett s runt toastolar och spy, för att sedan lugnt skölja ner med öl.
Jag kommer inte att vakna på köksgolvet, skakande med frossa och direkt kasta mig över en flaska sprit,  kommer inte heller ha minnesluckor på ibland hela kvällar flera dagar i veckan, och jag kommer inte att vakna så gott som varje morgon med en smak i munnen som om varenda fågel skitit i min mun, mitt huvud kommer inte att dunka och banka, kommer inte att kvälja av tandborsten, kommer inte få kväljningar bara vid tanken på frukost, kommer inte att vara tvungen att medicinera så hårt mot mitt blodtryck, kommer inte lukta gammal soptipp, kommer inte att gå i gamla kalsonger till jobbet, kommer inte heller använda samma unkna kläder alldeles för länge, kommer inte att endast rulla på ny deo under armarna, kommer inte låta skäggstubben bli centimeterlång innan jag rakar mig, kommer inte att låta det gå över en vecka innan jag tvättar mig, kommer inte att åka i en bil som aldrig blir omskött och till sist kommer jag inte att komma hem till en stinkande bostad där det ligger ölflaskor och vinflaskor överallt och kamperar ihop med dammråttorna.
 
Tråkigt liv??  ............Jag kan inte komma på ett enda tillfälle de senaste åren , där mitt sätt att dricka på något sätt har förhöjt eller förbättrat upplevelsen av någon enda tilldragelse, hur gärna jag än skulle vilja.
För mig är det ingen uppoffring att vara nykter, för mig är det en vinst, en gåva.
Hur är det då möjligt att jag har gjort denna kovändning på bara några få dagar, 70 dagar.
Det är kraften hos AA som har gett mig detta. Jag har inte gjort någonting själv, jo nu underskattar jag mig själv, har öppnat mitt sinne och lyssnat. Har lyssnat tagit till mig och lyssnat igen.
Jag som alltid har pratat mest själv, har lyckats att lyssna på någon annan än mig själv, det har inte varit lätt alla gånger, men jag har tvingat mig att lyssna och ta till mig.
Alla svar jag söker finns hos AA, bara jag lär mig att lyssna, lär mig att hålla mitt sinne öppet, lär mig att inte tänka kritiska tankar. Det är lätt att kritisera andra som pratar om saker som inte passar mig, men om jag lyssnar och sorterar bort det som inte passar mig idag och tar med mig det som passar mig idag, då har jag fått något av någon som jag inte trodde jag kunde få något av.
Å det får jag utan att behöva göra mer än att lyssna.
Men jag har i hela mitt liv aldrig lyssnat på någon annan än mig själv, därför kan det ibland vara svårt att vidhålla detta nya, men jag tränar och för varje dag blir jag lite bättre på att ta till mig saker. Å även här har jag AA att tacka. Min tacksamhet till AA är stor och den växer för varje dag. Jag ska göra allt som står i min makt att inte glömma att jag har AA att tacka för mitt liv.
Utan AA hade jag med säkerhet inte varit nykter idag, så tack AA för ytterligare en dag i nykterhet, och jag hoppas att jag en gång, när jag tillfrisknat ytterligare, kommer att få tillfälle att ge tillbaka

En liten reflektion över min arbetssitution. Jag gick ju hem i förra veckan, jag berättade ganska öppet om varför jag gick hem. Men ingen har frågat hur jag mår.
Lite underligt men det är nog det här jag menar  när jag tänker på att kanske byta yrke. Menar absolut inte att verksamheten skall stanna upp och att hela företaget skall uppskatta och oroa sig för mig, men om inte annat så för projektets bemanning, men kanske är löjlig.
Om jag vore ansvarig, så skulle det ligga i mitt intresse om folk kommer till jobbet eller ej. Konstigt, men det kanske är så det är.
Tidigare tyckte jag ju att det va ganska bra att ingen frågade om ngt någon gång, det underlättade ju betydligt när jag kom hit å va bakis, men ser man det nu i ett mer nyktert perspektiv så tycker jag nog att det hela är undermåligt.
Kanske att det hela är självömkan, men det vore nog till fördel för alla parter om vi brydde oss om varandra lite mer.



Till top