Dag 6

Åker till läkarmottagningen, ska ta prover. Idag har jag 6 dagars nykterhet.
Min sköterska, I, är orolig för mig, nästan som en mamma.
Gillar henne. Hon har förberett ett snack med mig, om det där med alkohol. Jag erkänner och berättar utan omsvep att jag är alkoholist. Sitter på britsen och dinglar med benen. Är enkelt att erkänna. Trodde det skulle vara svårare.
I ser lättad ut. Hon va nervös för att konfrontera mig. Hon har inte velat konfrontera mig berättar hon. Trodde att jag skulle dra då.
Kanske hade jag gjort det åxå. Då i mit gamla liv, men inte nu.
Hon har oroat sig för mig i över i ett år, säger hon.
Mitt blodtryck e åt helvete, men jag har ju medicin. Är ganska hårt medicinerad.
Kolestorolet står fel och leverproverna har hon sett bättre säger hon.
Hon anser att det är dags att göra något nu. Kände att hon va tvungen att konfrontera mig.
Säger åt henne att inte va så rädd, konfrontera istället.
Hon har redan beställt tid hos läkaren, utan min vetskap. Hon har planerat noga hur hon ska göra med mig.
Går in till läkaren. Han frågar om jag sover bra på näterna.
Nä, jag sover inte, va faan tror han. Jag rullar i ångest på nätterna, men det är väl så det ska vara? Jag är ju nykter.
Han vill ge mig lugnande piller.
Tvärvägrar. Jag ska inte ha något i min kropp.
Å vad fan ska ett piller kunna göra mig?
Vad jag vet har ingen dött av att sova lite illa.
Han är påstridig om sina piller. Svamlar om jag nog behöver lite stöd.
Jag vägrar hans piller. Säger åt honom att jag vet en kemikalie som funkar bättre än hans jävla piller.
På vägen ut klappar I om mig lite.
Hon är orolig för mig. Hon är gullig, som en mamma ska va……

E ringer, men jag vill inte prata med henne, tycker hon är jobbig att prata med. Sover. Är trött.
E vill att vi ska grilla. Jag förklarar för henne att jag inte kan grilla mer. Det påminner för mycket om alkohol, det är så. Vissa saker får jag välja bort om jag ska kunna vara nykter.
-Men du förstår väl att nyktra grillar också, säger hon.
-Det är möjligt, men jag kan aldrig mer grilla
-Men tror du att alla som nyktrat till, barn, nykterister aldrig kan grilla?
-Ja, så är det, svarar jag med eftertryck.
I min värld är det bara så. Finns väl ingen jävel som grillar nykter. Tycker E är korkad, det fattar hon väl att man inte kan grilla nykter.
Tittar på henne med självömkan sipprande ur öronen.
-Jag kan aldrig mer grilla.
E tycker att jag tappat vettet, men säger inget mer.

På jobbet är det kass. Sitter mest och slösar på luftutrymmet. Har svårt at koncentrera mig. Jobbar i ett projekt där jag ska färdigställa ritningar. Det gick fan så mycket bättre när jag drack. Vet att om jag dricker igen så kommer det att lossna på jobbet. Hjärnan kommer att klarna. Tror att nervtrådarna liksom har grott igen utan alkohol. Kontakterna är ärgade utan alkohol. Det är därför som hjärnan inte fungerar.
Har tappat tre d seendet, mycket irriterande. Har svårt att stava. Klarar allt mindre saker på jobbet. Sover. Är trött. Så in i helvete trött.
Sover. Lägger mig vid 18-tiden och sover runt varje dag.
Nattmaran rider mig flitigt och dessa jävla lakan, blöta och virade runt huvet på mig.
ÄR SÅ JÄVLA TRÖÖÖÖÖÖTT!!!!!!!!!


Kommentarer
Postat av: moonlight

Jag tror på dig!
Har du läst Tusen små bitar av James Frey?
http://www.boksidan.net/bok.asp?bokid=3245
Kanske något att hämta kraft och motivation ifrån.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback