Dag 57

Sover länge. Sonen kommer upp är försiktig med mig. Fixar pannkaka till honom, han drar I sig 10 st.
E och hennes ungar kommer och hjälper mig att gräva lite I värmen. M ringer och vi tar en tur med hojarna. Sonen är så glad I ögonen, stolt liksom. Jag hoppas och tror att det beror på att jag är nykter.
Berättar för sonen att M också är med I AA. Han har varit det I 10år. Han frågar om han inte är ok nu då, jag säger att det tar hela livet att bli ok.
-Vaddå?....Har han inte fatta på så lång tid?
Han förstår nog inte riktigt, men det gör inget, jag ska förklara för honom när jag blir friskare, huvudsaken är att han är nöjd och glad idag.
Vi käkar våfflor och njuter i solskenet.
Känner mig falsk mot M. Men säger inget. Vet att detta inte är bra för min nykterhet. Måste ta tag I mina känslor. Antagligen är det bara I min hjärna det krockar.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback