Dag 182

2003 / Permalink / 0
Så har helgen gått. Det har varit en lärorik helg. Tycker at det är bra med familjedagen, men det tar på krafterna. På självväreringen fick jag idel positivt från min grupp, det va kul.
Hade bestämt mig för att sätta åt K ordentligt. Har retat mig en hel del på honom. Pratade med en kamrat och kom till insikt att jag återigen låter andra styra mitt humör.
Jag kritiserade K utifrån hur jag känner det när han klampar på.
Det blev jättebra. Fick sagt det jag ville, utan att såra honom.
Han fick balanserad kritik och en tankeställare..........hoppas jag iaf, men det spelar ingen roll längre.
Jag bär inte längre på något utan kan fokusera på det jag är här för.
När jag läser orden på fråga två, så har jag svårt att inse att det är jag som fått det omdömet.
Ett bra omdöme, idel positivt från var och en. Roligt. Stärkande.
(vi gör en utvärdering om varandra varje söndag, där man säger hur man tycker var och en utveckklas)

Tänker en del på mitt förhållande med E.
Å en a sidan vill jag vara seriös och ha ett förhållande med henne, typ vill inte mista. Vet vad jag har. Vet att hon tycker mycket om mig, men jag har nog inte varit den trogna typen mot henne.
Ska jag vara på väg att tillfriskan så bör jag nog släppa iväg henne och hålla mig till mina lösnummer. För ska sanningen fram så är jag nog mest ute efter kött, inget annat.

Tycker att jag har haft tur med rumskompis, det är en trevlig kille som jag kommer väl överrens med.
Det som ger mig lite ångest är nästa helg, då kommer E och sonen hit + mamma å pappa + arbetsgivare + C. Känns som om det kommer att bli lite häktiskt.
Men det kommer att gå bra.
C får det dock lite svettigt, han ska träffa mina föräldrar, å kanske åxå ha kontakt med jobbet framledes.

Jag fick info att jag ska gå på eftervårt på fredagar, det kan jag inte. Jag kan inte On el Fre. Har förklaringar om det behövs.

Ser fram emot veckan, tycker att det ska bli lite tomt efter J

En i gruppen ställer frågan läkaren:
-När kan man börja dricka socialt igen?
Läkaren svarar dröjande:
-          Du kan prova efter 23 ½ år.
-          Va? Så länge? Å varför just 23 ½ år?
-          En annan patiernt väntade i 23 år, och det funkade inte.
Stämmingen lättade gott. 
Gillar hans utstrålning. Många letar fel på honom, och tycker sig hitta det åxå.
Det kanske finns fel på honom som det gör på dom flesta jag träffat. Men jag känner nog att jag har egna fel och brister att ta i som räcker precis för mig, behöver inte reta mig på andra åxå, det skulle bli för jobbigt. Så jag gillar honom okritiskt.



Du funderar väldigt mycket. Bra! Utnyttja den tiden här föratt få en rätsida på så mycket som möjligt. Jag håller med dig ang. Relatione. Enkrukväxt skulle nog vara en bra början (du såg 28 dgr!!!) Man måste skaffa sig en bra relation till sig själv, först å främst, innan man är mogenatt tänka på en livskamrat. Ge dig själv den tid du behöver.
/Rådgivarna



Till top