Dag 134

Idag sov jag lite för länge. Orkar inte mer. Jobbigt att motivera sig ur sängen.
Verkligheten flåsar mig i nacken. Har inte förmåga att kunna engagera mig i jobbet.
På något vis ointressant och oviktigt. Samtidigt som arbetet är det enda jag har.
Det enda jag vill är att vara hemma och ta det lugnt, men känner att det inte riktigt är vad som förväntas av mig. Ska ta och bita ihop och kämpa på men det är svårt med motivationen.
Svårt att vara laddad och tycka att det jag ska göra är viktigt.
Känner inte att det är viktigt.
Jobbigt att inte vilja vara här.
Vill verkligen inte vara här just nu.
Undrar mycket om det beror på att jag är lat eller om det beror på sviter efter det som varit, svårt att säga.
Tunga dagar och ingen att prata med.
Ensamheten ekar omkring mig…..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback