Dag 407

2005 / Permalink / 0
Idag är det sådär. 
Är frustrerad på jobbet. 
Irriteras över att jag ska sitta här å göra skoljobb.
Har pratat med R, J och M om att jag faktiskt kan tänka mig att åka utsocknes igen.
Det finns ett uppdrag där. 
Ringer till uppdragsgivaren, han blir glad att jag kanske kan komma. 
Börjar så sakta ställa mig in på att ta ett år utsocknes.
Idag har jag utvecklingsamtal med nye arbetsledaren. Han som fick jobbet jag sökte.
Han verkar helt ok.
Vi pratar mesta ganska löst.
Trycker rejält på att jag vill ut på uppdrag, att jag inte e nöjd med att sitta här längre.
Berättar om uppdraget jag skakat fram.

Totalt sett så känns det ganska bra. Har fått posotivt från uppdragsgivaren och det verkar lösa sig med uppdrag för mig nu.
Fast vips så vill andra helt plötsligt ge mig uppdrag, känns bra att ha tagit styrning i detta med uppdrag.

Fikar med C. En trevlig pratstund med honom.
Min akuta ångest har släppt och jag mår ganska bra.
Hoppas på att krisen e över....................för denna gången, på väg mot nästa kris.

Eftervård.
Är väl som det är med den. Sitter av mina timmar och faktiskt har det gett lite idag när jag åker hemåt.

M ringer å pratar lite. 
Pratar med mamma. 
Det ser  trögt ut, rent generellt, med att ta över där uppe.
Det kommer nog att bli långt ifrån enkelt, vet inte riktigt hur det ska gå och om vi ska.
Tänker så det knakar på att hitta en lösning på det hela.
Men faktum är att vi blivit lite mer negativa till att det ska funka där uppe.
Vet inte hur det ska lösa sig med ekonomin.
Inser svårigheterna med att försöka bli egen utan att ha något startkapital.
Det är som vanligt, återvändsgränd utan pengar.
Känns ibland lite som om jag ska ge upp mina fåfänga försök attt få till ett liv med sinnesro och  lugn, för frågan är om det blir med sinnesro och lugn.
Kan ju bli ett evigt jagande på pengar, å det är jag inte det minsta intresserad av.
Ska det bli flytt av så ska det bli till ngt bättre, inte jävligare och jobbigare.
Till top