Orkade...

2007 / Permalink / 4
....inte gå på möte i onsdags.
Är så trött.
Kom en AA vän och hälsade på i butiken, men kände att sova var en bättre idé.
Tar otroligt på mina krafter att läka benet.
E är upptagen med annat och jag känner mig övergiven.
Så otroligt handikappad.
Har lättare att förstå människor som är handikappade på riktigt, måste vara fruktansvärt frustrerande.
Igår hoppade jag bort till matbutiken.
Handlade lite mat.
När jag skulle ställa mig i kön så trängde sig en kärring före mig i kön.
Blev överumplad.
Nästan klev på gipset i sin ivriga föresats att komma före mig.
Otroligt.
Hade kramp i friska benet.
Svetten lackade i in panna.
Men no merci....
Trevligt...........INTE.

Såg ett program om "de nya alkoholisterna" på tv igår.
Partybrudar som vaknat upp.
Tycker att det är bra med sådana program, kan ju väcka någon anhörig till någon.
Men problemet är att de som behöver ett sådant program kommer inte att förstå eller ens titta.
Jag hade själv kunnat titta med ett glas i handen och ojat mig över de stackarna......
Noll självinsikt och förnekelse upp över örornen.
Men en sak som e bra är att detta var om kvinnor, skammen kanske försvinner.
Människor kanske får lite lättare att förstå att detta kan hända alla oavsett personlighet.
Hjälper inte att vara hård, rekodelig, eller sund, dricker man för mycket åker man dit.

En leverantör va och hälsade på mig igår, han vet mitt läge.
Oroade sig lite över sitt drickande.
Han tror att han har det i generna.
Man kan ha det i generna, men man måste dricka åxå. Dricka mycket.
Tror inte att man kan bli alkoholist om man inte dricker fler dagar i sträck, tar återställare, åsså några goa blackouter, utan att tycka att det e konstigt.
För att utveckla alkoholismen måste man ta mig faan ligga i.
Det fick i alla fall jag.
Fast kände igen mig lite i brudarna, partybrudar.
Snygga trevliga roliga.
Sån var även jag.
Festade loss och hade kul.
Gjorde roliga saker.
Partybrudarna berättade om en tomhetskänsla, minns den.
Den totala ensamheten halvpackad i en bar. Rycker tag i närmsta kvart i 3:a och drar med henne hem.
Vaknar på morronen och undrar vad i helvete detta var bra till.
Åsså pået igen.
Den totala tomheten, hålet i en, ensamheten växer.
Tror att spriten dövar, men det gör den inte, jag bara tror att den gör det.
Tror att det känns bättre när alkoholen fyller mitt sinne.
Kanske va det åxå bättre en stund, men sen.
Tomheten.
Isoleringen.
Å då hade skiten inte ens börjat, sedan skulle jag hålla på 7-8 ¨år till......
Ibland förstår jag inte att jag inte fattade redan då.
Men hade väl dränkt in hjärnan, kopplat av den.....

Nåja, idag skall jag vara nykter.
Håller på att lära mig bokföring och ska sätta mig in i ekonomin på firman.
Kan meddela att det är en utmaning det åxå.
Kram alla ni där ute
Läser era inlägg och betänker det ni skriver, men vet att jag är dålig på att svara er.
Blir glad då ni skriver, betyder ju att ni läser.......
Idag ska bli en bra dag, en nykter dag.
  
#1 - - Lillamej:

Bra inlägg! Ja kvinnor har det ofta "skämmigare" med sin alkohlism. Därför har jag valt att vara helt öppen med min alkohlism. Kanske det kan hjälpa någon stackare att våga komma fram....?
Jag tycker du kämpar på bra! Satsar frammåt! Vill lära dig bokföring o sånt. Det är en bra investering i självförtroende o självkänsla! Lycka till!
Kram!

#2 - - coz:

Det där var bra läsning!
Vad fan har hänt med dig?
Har du månne lugnat ner dig lite?
Och inget utbrott mot kärringen i affären?
Man blir impad!
Skriv mer så här lungt.
Då är det skönt att läsa din blogg.
Snar tillfriskning!
(Även fysiskt)
coz

#3 - - Berit:

Hejsan...
...jag har "hamnat" på Din blogg flera ggr.
Jag jobbar med behandling, och läser vidare inom området.På grund av detta kollar jag runt på nätet.
Jag gillar Din blogg, Du skriver bra, intressanta inlägg, och med en härlig humor.
Må så gott

#4 - - Zindrina:

Stämpel, skammen som kvinna och alkoholist, såg inte programmet. Men hade nog som du suttit och ójjat mig, kännt igen mig, men ändå fortsatt förneka.
Allt har sin tid tydligen, men inga fler varv kring alkoholens bojor vill jag ha.
Börjar även jag emellanåt kunna planera framåt, lite i taget.
Läser här ofta, känner igen, svårt att finna orden ibland och skriva.
Kämpa på.
Kram //Z

Till top