Igår....
Hon bvjöd på pizza och tog hunden ett varv.
Bjöd på öl.
Lättöl, vad nu det ska vara bra till....*ler*
Förklarade min belägenhet.
Har uppfattat henne som liet ytlig och stirrig.
Men nu lyssnade hon uppmärksamt och frågade...å frågade....å frågade.
Till slut berättade hon att hon var riktigt orolig för sin son.
Var glad att jag berättat och vill gärna hänga med på ett öppet möte.
KAnske få lite tips i hur hon ska förhålla sig,.
Hon frågade mig vad hon kunde göra å så.
Men vad vet jag?
Sa att det viktigaste nog är att vara ärlig mot gossen.
Tala om det man ser, så som det är.
Inte anklaga eller fördöma, men ändå sätta gränser.
Hennes gränser.
Inte lätt att vara på den sidan heller.
Tror ju alltid att bara jag har det så jobbigt,, men det finns ....som vanligt...två sidor av myntet.
Men en sak sa jag till henn.
Ingen liten gosse kan lura sin mamma.
Ingen.
Mamma vet ALLTID.
Sen kan hon välja att göra massa olika utifrån det....men innerst inne VET ALLTID en mamma.
Så sa att hon skulle lita på sin känsla.
Låg magkänslan styra.
Den är nog rätt.
Igår ringde en surkund.
Va missnöjd och gick på som fan.
Har sällan eller aldrig missnöjda kunder, men denna är missnöjd.
Är ett fyllo.
En ann känner igen en ann.
Aktivt fyllo.
Har med sig familjen som står uppradad rund familjehövdingen.
Så jävla uppenbart, så tydligt hur hustyrannen, den allsmäktige styr och ställer.
Å nu har jag, denna lilla lus stört tillvaron.
Villinte göra som säger.
Lägger mig inte platt utan har egna åsikter.
Detta kan han bara inte tåla.
Skriker å svär i telefonen.
Känner igen mig lite i honom.
Det där panikslagna...fixa NUU, på mitt sätt å va klar igår..
Vaddå har du åsikter.....?
Så hanterar honom med lugn och bestämdhet.
Svarar honom kom hit med varan så löser jag problemet.
Men han hör inte.....går bara på.
Jag svarar samma sak hela tiden, men skulle lika gärna kunna svara holahola eller vad som.
Han lyssnar ändå inte.
Tragisk figur.
Men sån var även jag innan jag lyckade slippa ur Kung Alkohols grepp.
Enkelspårig, dumdristig, enfaldig, besserwisserwesser osv.
Så får ha tålamod.
Idag känns allt bra iaf.
Är lätt i sinnet.
Ska bli en bra dag.
L ska vara hundvakt.
Ska ner till stan, fika ut å äta å rumla runt lite....nåja rumla å rumla...men ut lite iaf.
Men om jag känner mig själv rätt så saknar jag hunden å åker kl 9...eller nåt sånt urbota trist.
Ska försöka ha en trevlig kväll.
Inte längta hem.
Men spelar ingen roll.
Är gott att bara göra ngt anna en sstund, blir ju lätt liggande framför teven annars.
Så kram på er därute.
Kanske ses vi ikväll på stan.
Kanske sitter vi bordsgarannar.
Fast det får vi aldrig reda på.
Ingen av oss kommer ju att utmärka sig.
Spy över bordet, tafsa på sällskapets flickvän, nypa servitrisen i rumpan elle starta bråk med han den där som tittade på mig, va fan glor du på pucko....
Ja ni vet.
Vakterna kommer bär ut en, buklandning i rabbatten.
Trasiga kläder med spyor på.
Hängande mot en taxistolpe med ståkuk ensam och hällregn.
Det händer inte.
Ikväll kommer vakterna artigt öppna dörren, hälsa mig välkommen åter och glömma mig.
Som en vanlig.
Kommer ihåg första gången det hände.
Vi gick från en krog å vakterna småpratade med mig, skrattade och önskade oss välkomna åter.
Vad jag kan minnas har alltid vakterna glott misstänksamt och på sin höjd nickat lite då jag tagit mig ut från krogen, eller så vänligt men bestämt visat var dörren är och att den går att stänga utifrån.....
Så blir det nte ikväll.
Så kanske sitter vi rygg mot rygg du å jag ikväll.
Kram
Din Vän.