Längtar....
Ut i naturen.
Minns nu tydligt varför jag valde att sluta med detta jobb.
Sitter fast framför en skärm, från tidiga morgon till sen eftermiddag.
Har gått upp i vikt igen.
Har bara ettor och nollor till sällskap.
Är inte min grej längre.
Förr tyckte jag det var bra att sitta framför en burk.
Dolde min baksmälla.
Men nu har jag inget att dölja och då faller ju alltihop.
Innan kunde jag må hur som helst, fixade det ändå. Har av naturen fått en blick för det här tekninska, hur det fungerar å så. Kan oftast lista ut hur och vad jag skall göra.
Men nu är hela det borta. Behöver inte längre.
Vill annat i livet än att idiotstirra i en skärm.
Men egentligen borde jag vara tacksam och ödmjukt sitta och arbeta idigt.
Det gör jag, fast jag skriver här, måste bara koppla bort lite då å då.
Det är ganska ansträngande arbete jag har, jag menar nu för ögonen, till slut tåras nästan mina ögon, jag är ju inte van att dumstirra på detta sätt längre.
Måste bryta lite focus.
Å då tänker jag på hur jag hade det innan jul.
Promenaderna med hunden.
Doften i skogen.
Hur bra jag mådde.
Nu blir jag fetare och tröttare för varje dag.
Kanske därför jag öste i mig kopiösa mängder sprit.
Skulle nästan vara som en befrielsa att komma hem slå upp en halvliter och bara åka in i sanslösheten....
Men så lätt ska det inte vara.
Ska ondes lite.
Ska kännas.
Får ju oförskämt bra betalt för min sejour.
Så jag är den siste som ska klaga och jag klagar inte heller......bara låter så.
Men hade jag varit i butiken idag hade jag nog inte börjat innan 10, om ens då, sonen är ju där.
Tagit en lå¨ng promenad, kanske grejat lite med huset.
istället blev det upp vid kvart över 5 och iväg, en slät kopp till frukost å in i datorns värld.
fast det e ju inte riktigt sant, åt faktiskt en härlig grötfrukost vid ½9, så inte heller där är det synd om mig.
Å idag när jag kommer till butiken är hunden och E och sonen där.
Kan man ha det bättre.......