Idag är en bra dag
Men igår var jag på möte.
Träffade min sponsor på ett hamburgershapp och vi pratade lite.
det är så skönt att se honom, där kommer jag i stresstempo och hatten på sne. Han, lugn och sansad som vanligt.
När jag pratar med honom, eller det räcker att han bara är i smamma rum, blir jag lugn och fin. Påminns om det som är viktigt, viktigast.
Påminns om att jag skall ta det varligt med mig, inte rusa på som om jag vore frisk.
Ta Det Lugnt...
På mötet kom det en ny gosse.
Han mådde inte bra.
Inte bra alls.
Delade aldeles förvirrat och visste nog knappt var han va.
Han hade 2 dagars nykterhet.
Inte ett enda dugg avundsvärt.
Det är så bra för mig att det kommer nya som mår som han.
Jag påminns brutalt om hur jag mådde den där dagen då jag klev in på AA. det var inte heller en dag som jag längtar till.
Han frågade hur länge jag gått här.
Tre år svarade jag.
Såg i hans blick att han nog egentligen inte trodde att jag fattade hur han har det nu.
Själv tänkte jag på mitt första möte och hur jag tyckte att dom andra pigga krya fina människorna nog aldrig hade söpit alls.
Idag satt jag bland dessa pigga och krya...........
Kanske tänkte han lite lika.
Kanske tänkte han inte alls.
Vad vet jag.
Hoppas att han hittar något i vår lilla grupp.
Annars är det som det ä med livet just nu.
E:s småtöser har råkat lite illa ut i skolan och det tar E:s hela uppmärksamhet. Hon blir väldans trött och det var egentligen inget vi behövde just nu.
Just nu när E börjar komma upp på banan igen.
Men vem har sagt att allt bara ska gå enkelöt och lösa sig självt.....
Själv försöker jag hålla mig lugn och fin, vilket misslyckas kapitalt.
Höll på att svälja telefonluren då jag talade med en av antagonisternas pappa.
Han är från sydligare trakter och tyckte att det viktigaste var att visa honom respekt och och inte säga fel ord till honom.
Grundproblemet att grabbar inte skall slå små töser så de blöder, förstod han inte, vilket skapade en viss irritation hos mig. Men skall försöka låta skola och andra inblandade lösa problemet.
Och funkar inte det, får jag väl vara tydligare i att det är olämpligt i att slå små töser.
Min mekaniker som jag anställt, smällde med sin motorcykel, spräckte knät och haltar omkring här nere som en halvrask åttiåring. Men han biter i och gnäller inte.
Har inte missat en enda dag på jobbet.
Bra gosse det.
Med den inställningen kommer det att finnas en framtid här för honom. Gillar att människor inte ger upp och viker ner sig för minsta grej. Han är riktigt envis, kan hålla på med en grej hur länge som helst, bara gnetar på till han löst problemet.
Han är inte någon duktigt mekaniker egentligen, men han är så jävla envis att det inte spelar någon roll, han har hittills löst alla problem vi stött på. ställer endast frågor som jag tycker är hyfsat berättigade.
Bra gosse det.