Livet é härligt...tror jag...

2005 / Permalink / 0
Nu, flyttar vi in i det nya huset.
På mitt vänstra finger har jag en ring.
Bredvid oss på golvet ligger hunden B.
Brasan brinner.

Tomtebolycka.

Ja, inte vet jag, men det känns skönt att äntligen efter alla dessa år få ett hem.
Någonstans att ta vägen.
En tillflyktsort.
Ett hem.
E har bott i hus innan, men jag har bara haft sporadiska boenden, inget ställe som jag känt som mitt hem.

Behandlingshemmet har hört av sig.
Dom vill att jag kommer och pratar om hur jag gjort för att klara mig utan att dricka efter hemmet.
Blir stolt.
Tänk att dom frågar mig.
Men samtidigt är det nervöst, vad ska jag säga?
Nåja, det löser sig.
På hemmet var det så att varje söndag kom det en tidigare intagen och berättade lite om hur han klarat att hålla sig nykter.
Varierad framgång, vissa va bra, andra uppblåsta och stora i käften.
Hur kommer jag att uppfattas?

Hunden har börjat anpassa sig, men valp...hur roliga är dom.
Mest korkade och fulla i bus tycker jag nog.....fast vad roligt det är och vad fäst vi har blivit vid honom.
Den lilla krabaten.
Till top