Livet glider vidare
E håller på å påtar i trägårn. Hon sätter blommor och buskar och odlar och gräver och bär sten och barkar och jordar och håller på.
Fint blir det.
Vi skapar vårt eget paradis.
Det är härligt att se henne hålla på.
Full i jord och glädje.
Inte så sexig kanske men .....öh.....speciell......min lilla E......
Igår sålde jag den nya fina åkgräsklipparen jag köpte i höstas.
Kom på att jag nog hellre vill ha en fyrhjuling att åka omkring på. Roligare och billigare....åsså bättre med.
Den dära klipparen var för stor för vår tomt, kom inte åt någonstans. Å där jag kom åt va det massa sten och inget bra.
Ett dåligt illa planerat köp helt enkelt.
E säger inget, eller i alla fall inte så mycket, men jag ser på henne att hon så gärna vill säga "vad va det jag sa" och det räcker med att hon går omkring med ett överlägset flin i en överlägsen hållning.
Hela hon är en vad var det jag sa....
Inte roligt att behöva vika ner sig och erkänna inför kamrater att hon hade rätt hela tiden.
Att det hon sa va det rätta från början.
Att det va jag som va envis och absolut skulle ha en fin åkgräsklippare som vi inte kunde använda.
Bittert.
Men bara att bryta ihop och komma igen.
Nya härliga grepp.
Nu köper jag en fyrhjuling idag, får väl skaffa en kärra för att få det att verka som om jag har tänkt använda den i trägårn........
Men måste även skaffa en gräsklippare.
Får nog bli en såndär vanlig rackare.
Prataqde med polaren om det där med att bli/vara eftervårdsledare.
Han har varit det men hoppade av.
Tyckte inte att det gav honom något.
Tyckte att de flesta bara satt av tiden och det gjorde honom frustrerad.
Jag ser inte det på samma sätt som han.
Jag ser det mer som så att jag kan inte bli nykter åt någon.
Jag kan inte tvinga någon till något dom inte vill.
Men jag kan tydliggöra och sätta ord på det som händer.
Jag kan ta med mig det dom ger mig så att jag själv inte hamnar där dom är.
Jag kan komma ihåg att det minsann inte var så många dagar sedan jag själv satt där och va yr i mössan.
Det fanns en eftervårdsledare när jag kom ut från hemmet, kanske inte är mer än rätt att jag skall vara det till nästa som kommer ut därifrån.
Varför skall jag åka med på en räkmacka och inte ge tillbaka något av det jag fått?
Idag lutar det nog åt att jag hoppar på det hela......
Men skall prata med en AA polare och min sponsor.......men tror att jag redan har bestämt mig.
Nä nu kommer sonen och idag har vi mycket att göra på jobbet.....å sen ska jag hem med min nya leksak...öh...mitt nya nyttofordon menar jag såklart......
Läste någonstans att "Vi är alla lyckliga bara vi visste om det".
Gillar tanken....